Nordens farligaste Maffia gäng||M.G {AVSLUTAD}

Kapitel 11

(Oredigerad så sorry för stavfel)
Emma

Jag vaknade av att jag hörde höga röster. Min musik var slut så ingen musik spelades genom mina hörlurar.. suck. Jag tog ut hörlurarna och gick mot fönstret. Jag kollade ut för att se vem det var som lät så högt. Jag ser en tjej som blir buren av en ganska så muskulös kille som jag inte känner igen. Killen har en tatuering på sin arm. Det är tatueringen som symboliserar att de kommer ifrån "The red bird". Paul hade också en sån tatuering. Det går fler män bredvid han som bär på flickan med samma tatuering. Jag kollar närmare på flickan. Hon öppnar försiktigt sina ögon och kollar mot mig. Jag får en chock så fort jag ser de bekanta ögonen, det bekanta ansiktet och det bekanta håret. Rebekka! Snabbt öppnar jag min dörr, springer ut och nerför trapporna. Jag kommer till vardagsrummet där alla killarna sitter, eller alla förutom M&M. Jag ignorerar deras frågande blickar och fäller några tårar. Snabbt springer jag till ytterdörren och slår in koden jag sätt Kevin slå in ett x antal gånger. En port öppnas och jag kommer till en annan dörr. Jag öppnar den med hjälp av en nyckel som redan sitter i låset och möts av en av männen som stod med sin hand uppe i vädret då han troligen tänkt plinga på ringklockan.

"Vart e hon?!"

Utbrister jag fort och oroligt. Mannen flyttar på sig och jag ser den mannen som bär på Rebekka. Jag går fram till mannen med bestämda steg.

"Få hit henne nu din jävla idiot!"

Slänger jag ur mig. Han ger mig Rebekka och håller sedan upp sina händer som försvar (you know What i mean?). Jag går in genom dörren och lägger ner henne på golvet. Max, Kevin och Charles har kommit fram till dörren och pratar med ledaren i "The red bird". Vad de pratar om vet jag inte men ärligt talat så bryr jag mig inte, det ända jag bryr mig om är Rebekka.

"E..Emma?"

Frågar hon svagt.

"Schhh.. Rebekka j..jag är här nu"

Säger jag skakigt och tar tag i hennes hand.

"D..du måste hitta Emma Gunnarsen! H..hon ä..är i fara.."

Jag kollar oroligt och frågandes på henne.

"Vart är hon?"

"På sju..sjukhuset"

"Va? Vadå sjukhuset?"

"Hon försökte skydda mig men de skadade henne också. De vill ha henne levande så de körde henne till sjukhuset"

Jag nickar åt henne.

"Jag hörde bossen prata och de ska hämta henne på sjukhuset nästa måndag tio på morgonen.. gör dig redo och va ensam! Jag vet att du klarar det Em"

Säger hon tyst och börjar hosta. Hon har ett stort sår i pannan som har torkat blod runt sig, såret är smått svart och rött. Hon stänger ögonen.

"R..Rebekka?! Rebekka lämna mig inte!"

Skriker jag högt och kramar om hennes hand hårdare. Jag lägger henne i min famn och vaggar henne fram och tillbaka.

"Gör mig stolt och rädda henne Em, hon må vara fjorton år men hon försökte faktiskt att rädda mig"

"Men du är min lillasyster Rebekka"

"Förlåt men jag orkar inte.. j..jag or..orkar inte kämpa mer"

Säger hon knappt hörbart medan tårar lämnar henne vilket det gör på mig också. Jag snyftar till och Rebekka öppnar sina ögon.

"Shyyy Em, jag kommer vaka över dig"

"Rebekka kommer du ihåg vad jag alltid har sagt sen vi var små? Om du dör tar jag livet av mig?"