Emma
Det har gått några timmar sedan Marcus hjälpte mig och det var senaste gången någon gått in i mitt rum. Min mage har kurrat väldigt länge nu men jag vill inte gå ner ifall jag stöter på Martinus för han är den sista personen jag vill träffa just nu. Jag suckar högt, vem bryr sig om Martinus jag är hungrig och vill ha mat!
Nu står jag utanför min dörr och tvekar om jag verkligen ska gå ner till köket eller inte. Fuck it, jag gör det. Ett djupt andetag drar jag in i mina lungor och lika snabbt andas jag ut. Jag beger mig nerför trapporna och in i köket utan att möta någons blick. Med en suck öppnar jag ett skåp ovanför köksön finnandes en påse chips. Genast tar jag påsen med chips i mina händer innan jag stänger skåpet och går mot kylskåpet. Jag öppnar den och ser snabbt en halvfull 2 liters cola flaska. Jag tar den och stänger kylskåpet. Med snabba steg beger jag mig mot trappen men stoppas av att en hand läggs på min axel. Förvirrat vänder jag mig om och möter Charles gröna ögon som faktiskt är ganska lika mina.. fast hans är i en ljusare nyans och är nästan blåa.
"Jag gick med Rebekka hem till dina föräldrar, dom är förkrossade och ganska arga på mig, speciellt Mr Smith"
Säger han och allt stannar.
"Va? Pappa är inte ens hemma Charles? Det måste varit någon annan"
Han skakar bara på huvudet åt mig.
"Din pappa är visst hemma"
Jag skakar på huvudet likt honom.
"N..nej! Han är på en tränings grej med militären!"
Skriker jag högt och Charles kollar förvånat på mig på grund av min höga ton.
"Tagga ner gumman, din pappa kommer iallafall typ mörda mig om han ser mig igen"
Säger han och skrattar lite innan han går iväg men stannar sig själv.
"Ska du inte ha någon middag?"
Jag skakar på huvudet innan jag fortsätter min väg upp för trappan. Trött går jag in i mitt rum undrandes på om det verkligen var pappa som Charles pratade om, men hur ska han kunna veta? Han vet väll inte hur min pappa ser ut.. eller? Isånafall måste jag hem! Planen ändrad, först hittar jag Emma, sen träffar jag pappa och tillsist hjälper jag Emma hem till sina bröder. Något i den stilen iallafall.
Jag sätter mig i sängen och börjar äta på de salta chipsen medan jag kollar jag rakt fram i tomma intet tänkandes på allt som hänt och min framtid, den kommer inte bli som jag hade tänkt mig tack vare Martinus och hans gäng.
———————————————————————————
Sorry för dålig Upt..
Ska bli bättre!
Rösta & Kommentera✨
ESTÁS LEYENDO
Nordens farligaste Maffia gäng||M.G {AVSLUTAD}
Fanfic{Kommer inte handla så mycket om Marcus & Martinus senare i boken!} - Emma Smith, en tuff 17 åring som oftast inte är rädd för något, förutom spindlar men det är det ingen förutom hennes familj och närmaste vänner som vet, så berätta det inte för nå...
