Jag vaknade på morgonen av ett irriterande ljud från det vita nattduksbordet. Efter att jag vaknat till lite mer förstod jag att det var mitt alarm. Jag sträckte mig efter mobilen men misslyckades både en och två gånger. Till slut fick jag tag i den och irriterad stängde jag av alarmet innan jag sedan la tillbaka den på nattduksbordet. Mitt prickiga täcke hade jag lyckats sparka av mig i sömnen, men med tanke på att månaden var augusti så gjorde det ingenting eftersom att det var varmt. Motvilligt reste jag mig upp, kliade mig på myggbettet som jag fick igår kväll och sträckte sedan på mig. Klockan visade 07.09 och jag insåg att alarmet måste ha gått ett tag innan jag vaknade. Jag tog upp mobilen igen för att kolla vad som hänt sen jag kollade sist, igår kväll. 3 sms, ett från Johanna och två från Stephanie. Johanna hade skrivit något om att hon och Johan strulade igår kväll och frågade mig om hon skulle satsa på honom. Jag struntade i sms:et för tillfället och kollade vad Stephanie hade skrivit. Hon frågade om jag var upptagen efter skolan och i meddelandet efter sa hon att Johan hade fest i helgen och att vi borde dra dit.
Inte igen. Inte fest igen. Varje helg skulle någon ha fest, måste man gå på alla? Jag drog snabbt iväg ett svar där det stod att jag ska till Jossan efter skolan och att jag får se om jag orkar fest. Jag kollade vidare. 14 nya likes på instagram, bilden jag la ut för två dagar sen på mig och Steph hade nu 164 likes. Jag hade länge övervägt att ta bort kontot, för jag orkade inte med. Men redan sekunden efter hade jag ångrat mig, det gick ju inte. Vad fan skulle folk tycka? Det var en av många saker som var så irriterande. Att det var så man automatiskt tänkte efter varje steg man tog, "Vad skulle folk tro eller tycka?".
Jag satt ensam i den, minst sagt, rymliga matsalen som lyste vitt från väggarna och försökte få i mig en skål med vaniljyoghurt och en brödbit med ost. Frukost har aldrig varit min grej. På morgonen vill jag inte ha någonting alls, jag var mycket sällan hungrig då. Men eftersom att jag var medveten om att frukosten var dagens viktigaste mål och att jag blev outhärdligt sur och grinig resten av dagen om jag inte fick i mig något på morgonen så kämpade jag tappert med att få ner yoghurten och mackan. Det resulterade i att en tugga av brödet och ett par skedar av yoghurten kvarstod. Jag reste mig upp och skyndade till köket för att lämna tallriken och slänga mackbiten efter att ha kollat på klockan och sett att jag bara hade en timme på mig att klä på mig, sminka mig, och köra till skolan. Med bil tog det ungefär 20 minuter att ta sig till mitt gymnasium.
Jag stod i säkert tio minuter och valde kläder för dagen innan jag bestämde mig för mina nya svarta jeans, en vit, tight t-shirt med tryck på och en svart skinnjacka med silvriga detaljer på. Jeansen var nästintill omöjliga att få på med tanke på att byxor är extra tighta när de är nyinköpta. Till slut fick jag på mig dem och jag insåg att bara det hade tagit ungefär fem minuter. 23 minuter kvar innan jag var tvungen att sticka. Jag drog snabbt på mig bh, tröja och ett par vita ankelstrumpor, hängde skinnjackan på pekfingret och sprang in i mitt badrum. Ett stort, vitt badkar med bubbelfunktioner och en ljusbrun bastu var det första man såg när man klev in i badrummet. Kollade man sedan åt vänster så såg man två stora handfat med tillhörande lådor och skåp. Över handfaten hängde en stor spegel. Jag gick mot handfaten, la min skinnjacka på ena innan jag drog ut en låda under andra där allt mitt smink låg. Jag tog fram en primer, foundation, puder, mascara, eyeliner och en ögonskuggspalett och sköt sedan in lådan igen. Innan jag började sminka mig tog jag fram min locktång, satte i kontakten och la den på handfatet för att värma upp den. Jag applicerade noga allt smink och blev riktigt nöjd med resultatet. Locktången hade hunnit bli varm och efter att ha sprayat på skyddsspray i hela håret började jag långsamt vira håret runt locktången. Efter ungefär tio minuter var jag färdig och jag skyndade mig att ta fram och spraya på hårspray så att lockarna skulle hålla hela dagen. Samtidigt som jag snabbt plockade ihop allt och sprang ner för trapporna tog jag på mig skinnjackan. Väl nere vid hallen, som man snarare skulle kalla entré, tog jag på mig ett par svarta mockaklackar och tog mina nycklar ur nyckelskåpet. Jag öppnade dörren och gick ut. Innan jag stängde den ropade jag så högt jag kunde så att mamma skulle höra "Hejdå, jag drar nu!". Utan att vänta på svar sprang jag fram till min silvriga bil, klev in och startade den.
Jag välkomnades med kramar av några i tjejgänget, man märkte på kramarna vilka som faktiskt tyckte om en riktigt mycket, och på riktigt. jag orkade inte bry mig. "Heej Mandy, Gud vad snygg du är idag! Shit, den där skinnjackan passar dig asbra, du har aldrig haft den förut va?" Kommentarerna öste ner och det enda jag kunde göra var att tacka och ge dem komplimanger tillbaka. Rickey och hans gäng gick förbi och jag hörde hur Rickey ropade åt mig. "Tjaa Mandy, jävlar vad sexig du är idag då, man får hindra sig från att komma fram och klämma på hela dig." Han skrattade efteråt. Jag gav ifrån mig en djup suck och han fick fingret som svar från mig. "Men lilla gummaan, blev du suur nu?" retades han. Jag låtsades att jag inte hörde honom och gick mot skåpen. Johanna och Vicky följde med mig till skåp 93, mitt skåp. "Vi har svenska nu, eller hur?" Jag vände mig om och Johanna nickade som svar. Mina svenskaböcker var krångliga att få ut men till slut fick jag tag i dem och jag drog ut de samtidigt som jag tog tag i penna och sudd. Två minuter tills vi började, så fort vi kunde kutade vi upp för stentrapporna som aldrig tycktes ta slut och tog oss in i sal 7, där vi hade svenska. Peter Franzén hette vår magister, och med rynkade, väldigt buskiga, ögonbryn och med samma rufsiga kastanjebruna hår som alltid gav han oss en nick som hälsning. Vi var sist in i klassrummet, men schysst som Peter var så brydde han sig inte så mycket. Jag hörde hur någon visslade efter mig, på väg till en ledig plats. Jag tittade snabbt bakåt och såg att Dennis flinade mot mig. Jag gav honom en blick som sa "Idiot!". Hans flin försvann genast. Jag hamnade bredvid Adam, ganska tystlåten kille. Men riktigt söt. Hans ljusa lugg hängde över hans vänstra öga och han knyckte till med huvudet var femte sekund för att få bort den. Han såg att jag kollade på honom och jag kollade genast bort. Pinsaamt.
"Okej, glöm inte läxan till på måndag, men plugga inte ihjäl er. Se till att ni kan det bara." Folk reste sig ur sina bänkar och ett mummel som sedan blev till höga konversationer uppstod i den allt för trånga sal 7.

YOU ARE READING
Bakom skalet
Short StoryJag var tjejen som alla tjejer drömde om att vara. Jag var populär. Jag hade många kompisar. Jag var snygg. Jag hade råd med märkeskläder och dyrt smink, för min mamma var rik. Jag kunde få vilken kille jag ville. Men jag var inte nöjd. Varför? "Bor...