Bakom skalet

Rektorns kontor

Adam var inte inte i skolan, utan stannade på sjukhuset hela dagen.

Michael kramade mig hejdå innan han gick iväg till sin lektion. Stephanie kom fram till mig.

"Så... Du och Michael?" Hon hade förmodligen sett oss även idag.

"Va? Nej!"

Stephanie skrattade.

"Men kom igen, jag ser ju hur ni håller på, ni verkar ha en riktigt bra kemi."

"Vi är faktiskt bara kompisar, vi har till och med pratat om att vi inte ska bli något annat."

"Du skämtar?! Varför det? Du är singel, han är singel, du är snygg, han är snygg, du är populär, han är populär, ni har kul ihop och ni är söta tillsammans. Jag ser ingen anledning till att ni inte ska bli tillsammans. Du har blivit helt knäpp!"

"Tänk om jag träffar någon annan då?" mumlade jag, det var inte meningen att hon skulle höra, men det gjorde hon.

"Oj! Vänta, vem? Jag har inte sett dig med någon annan."

"Ingen du vet vem det är." ljög jag.

"Nähä. Berätta mer, vad heter han, hur ser han ut och hur länge har ni träffats? Är han äldre? Åh, han är säkert skitpopulär i sin skola."

"Måste vi prata om det här just nu?" suckade jag.

"Nej, men..."

"Bra, då gör vi inte det." Jag tog mina böcker ur skåpet och började gå mot historielektionen.

"Blev du sur nu?" frågade Steph när hon hade hunnit ikapp mig.

Jag brydde mig inte om att svara. Uppenbarligen blev jag ju det.

"Kom igen, Mandy. Varför vill du inte prata om honom? Eller sa du bara att du träffar någon annan för att få tyst på mig?"

Jag fortsatte bara att gå.

"Ljög du för mig? Mandy, prata med mig! Vad har jag gjort?"

"Jag ljuger inte för dig, Steph. Jag träffar visst någon annan." sa jag kallt.

"Jaha? Men varför vill du inte prata om honom i såna fall?"

Jag visste att jag överreagerade, men jag orkade bara inte med.

"Varför måste du veta?" sa jag innan jag gick in i klassrummet där Johanna och Sanna redan satt.

Jag hamnade bredvid Kax-Dennis. Fan.

"Tjena, bruden!" sa han och flinade.

Jag ignorerade honom. Precis när han var på väg att säga något mer så började vår lärare genomgången. Tack och lov.

Johanna vinkade diskret till mig, jag vinkade tillbaka och log.

När jag reste mig upp för att gå fram och hämta en pennvässare kände jag hur någon slog mig på rumpan. Dennis. Vem fan annars?

"Äckel!"

Jag slog bort hans hand och gav honom en mördarblick medan han bara flinade igen. Johanna såg det och gav mig en tröstande blick. Rektorns röst ekade ut i högtalarna.

"Mandy Eriksen, kom till mitt kontor på direkten. Mandy Eriksen till rektorns kontor, tack."

Alla blickar hamnade mig, och lite här och var i klassrummet hördes små fnissningar. Johanna gav mig en frågande blick men jag ryckte på axlarna. Jag reste mig upp och gick ut ur klassrummet.

Jag sprang nerför stentrapporna och hamnade slutligen vid rektorns kontor. Jag knackade innan jag gick in. Rektorn såg på mig och log lite smått.