The Deal - Felix Sandman

fyra - Det är Sam jag gillar

Felix perspektiv

Emma var först med att gå ut genom dörren till caféet vilket lämnade ett klockpling efter sig när hon öppnade den. Direkt när vi båda kommit ut så steg jag upp bredvid hennes sida och la min hand i hennes. Hon gav våra ihopflätade händer en ogillande blick men drog inte bort utan fortsatte istället med bestämda steg gå framåt mot tunnelbanan. Ni får inte tro att jag ville vara tillsammans med henne men att se henne så äcklad av att vara med mig roade mig.

"Vilken ska du med?" jag tittade på henne samtidigt som vi gick mot spärrarna. Jag kollade upp mot skyltarna för att se när min tunnelbana gick.

"Mot Slussen" svarade jag och hon mumlade något ohörbart samtidigt som hon la sitt blåa sl-kort mot läsaren som pep till och vi slank igenom båda två. Eftersom våra händer fortfarande var ihopflätade så passade jag på att slippa betala. Yepp, sånn var jag.

"Jag ska åt andra hållet" sa hon och började gå mot sin tunnelbana som precis körde in på perrongen. Jag sprang efter henne, tog tag i hennes armled och snurrade runt henne så hon en halv sekund senare stog med ansiktet mot mig. Hon slängde stressade blickar mot tunnelbanedörrarna.

"Du glömde vår tradition" flinade jag och hon kollade konstigt på mig med en blick som 'är du dum i huvudet vi träffades precis'.

"Vi har väl fan inga traditio-" mer hann hon inte säga innan jag pressat mina läppar emot hennes. Jag kunde känna hur hon till en början tvekade och var nära att via automatik dra ifrån men när viskningar innehållande mitt namn hördes en bit bort så verkade hon ändra sig och la en hand bakom min nacke. Ärligt så njöt jag av kyssen, mer än ett vanligt engångsligg brukade tillfredsställa mig. Det var en konstig känsla jag inte riktigt kunde tyda.

Hon var den första med att dra ifrån kyssen då hennes tunnelbana gav ifrån sig ett ljud att dörrarna precis skulle stängas. Hon sprang bort mot vagnen och hann precis in innan som dörrarna sköts igen. Inte ett ord eller blick gav hon mig innan hon lämnade mina läppar kalla när hon så hastigt dragit bort sina läppar som värmt upp mina med en behaglig känsla. Det var fel att tänka såhär, jag känner ingenting för henne, det vet jag.

Emmas perspektiv

Jag satte mig ner på ett ledigt fyrsäte och pustade ut. Mina läppar hade fortfarande den varma och domnande känslan efter min och Felix kyss och försiktigt drog jag fingertopparna svagt över mina läppar. Jag hade till en början tänkt dra ifrån kyssen men när jag hörde tjejröster en bit bort vars viskningar av Felix namn ekade mellan tunnelbaneväggarna så hade jag kopplat bort att det var just han jag kysste och då, om jag skulle erkänna, då gillade jag faktiskt kyssen. Eller ja, den kändes iallafall inte så fake och stel som jag trodde att det skulle göra med honom.

Jag måste prata med någon om dethär, annars kommer jag bli galen.

Mobilen som låg i fickan på min jacka plockade jag ur och suckade, vem kunde jag berätta för utan att den skulle säga det till hela världen eller dömma mig för att det var han av alla jag var tillsammans med, och dessutom inte ens ett riktigt förhållande. Jag valde mellan Sam, Lisa eller båda två men när tanken slog mig att Felix är den Lisa hatar mest så verkade det inte som ett alternativ att försöka förklara för henne, hon skulle skrika på mig, inte vilja lyssna på vad jag hade att säga och sedan rusa ut ur rummet röd som en tomat av ilska, det var så hon funkade. Jag hade kännt henne sedan dagis och under dom få bråken vi haft så hade det varit samma visa varje gång, hon betedde sig alltid precis likadant när hon var arg. Så när jag strykt Lisa från listan jag ritat upp i mitt huvud så var det bara ett namn kvar, Sam. Bara tanken på honom fick mitt hjärta att hoppa över ett slag. Jag tog ett djupt andetag och samlade mod till mig samtidigt som jag tänkte igenom exakt vad jag skulle säga. Nu skulle jag alltså berätta för killen jag gillar att jag var tillsammans med killen jag hatade bara för att få publicitet? Hur dumt lät inte det?

Med nervösa fingrar gick jag in i telefonboken och sedan vidare in på favoriter där jag hade Sam, Patricia, mamma och pappa som snabbkontakter, ni vet när man bara behövde trycka på namnet och den började ringa direkt. Mitt finger darrade faktiskt lite när jag tröck fingertippen lätt mot Sam som, på min mobil, var döpt till 'Sammmy tönt❤️'. Det gick bara två signaler innan jag kunde höra hans raspiga, typiskt killiga stämma på andra sidan.

"Hej Sam kan du träffa mig hemma hos mig om 10 minuter? Vi måste prata" sa jag med en lätt nervös, bräcklig röst. Jag kan inte fatta att jag gör dethär. Det är han jag gillar, inte Felix.

~~~~~~

Publicerar ett kortare kapitel nu och sedan ett till kort ikväll :)