Ängel

Kapitel 17

*dirty*

När bussen äntligen var framme utanför vårt hus och jag skulle krama Isac hejdå men då reste han sig plötsligt upp. Jag kollade förvånat på honom och han backade undan lite.

"Är det okej om jag följer med?" Frågade han snabbt. Jag log och nickade. Det fick han mer än gärna göra. Vi fortsatte ut ur bussen och gick upp för grusgången. Det hade blivit lite kyligare i luften nu. Även fast det bara var i mitten av sommaren.
Pappa låste upp dörren och vi klev in i den stora hallen med vita väggar som jag hade längtat efter så mycket.

"GE MIG DEN D/N!" Skrek Isac samtidigt som han försökte hålla ett allvarligt ansiktsuttryck, men jag såg hur nära han var på att brista ut i skratt.

"Det kan du glömma." Sa jag medans jag höll upp hans mobil i luften. Han suckade.

"Snälla, söta, underbara D/N, skulle jag kunna få tillbaka min mobil?" Sa han. Jag log och rodnade lite över hur söt han var. Jag gav honom telefonen och han log nöjt. "Tack." Jag pussade honom lätt på munnen och han drog in mig i en lång kram. Isac började plötsligt kyssa mig väldigt intensivt och jag visste precis vad han ville, och så länge jag har varit ifrån honom nu så kunde jag verkligen inte motstå.

Han puttade löst till mig så att jag föll ner på rygg på sängen och han kröp sakta upp över mig. Han drog långsamt våra läppar ifrån varandra och drog av sig sin tröja.
Då han har spelat mycket hockey både förr, men också ibland nu, hade han väldigt snygg kropp för att vara såpass ung.

Han förde ihop våra läppar igen och kysste mig nu mer passionerat medan han stödde sig på sin ena armbåge. Den fria armen drog han långsamt in under min T-shirt som ett tecken på att jag skulle dra av den. Jag krånglade av mig den och han kysste mig långsamt ner på min hals innan han drog bort huvudet och förde sina händer till mina mjukisbyxor.

Han drog smidigt av dom innan han kröp upp över mig igen och enkelt sparkade av sig sina egna mjukisbyxor. Jag kunde verkligen se lusten i Isacs ögon när han sträckte sig till min byrålåda, där han vet att jag har ett gäng kondomer. Han tog ut en och drog av sig sina kalsonger och trädde på kondomen, och drog sedan långsamt av mina trosor.

Han kraschade ihop våra läppar igen och nästa sekund kände jag honom i mig. Min andning blev snabbare och jag stönade smått.
Mina händer fördes till Isacs rygg där jag drog med mina naglar, och sen förde jag upp dom till hans mjuka hår och flätade in mina fingrar där.

"Åh D/N" stönade han plötsligt och då kände jag en knytande känsla i min mage, som visade att jag snart skulle komma.

Han kom ungefär samtidigt och då drog han sig ur mig och la sig andfått bredvid mig i sängen. Jag andades tungt ut.

"Jag älskar dig" sa jag och vände mig mot honom.

"Och jag älskar dig" sa han och förde försiktigt sitt huvud mot mitt i en passionerad kyss.

Jag vaknade kvickt av att det knackade på dörren. Jag satte mig upp och såg Isac ligga snarkande bredvid mig. Jag sträckte mig efter min tröja som låg i fotänden. Jag drog den över huvudet ungefär samma sekund som pappa öppnade dörren och stack in huvudet.

"Hej." Sa han. Jag nickade till svars och jag var säkert helt tomatröd i ansiktet. "Skulle jag kunna få prata med dig lite, ensamma." sa han och gav Isac en menande blick. Jag nickade ännu en gång och sa att jag skulle komma ut om en stund. Han stängde dörren och jag tog snabbt på mig kläder och satte upp mitt hår i en knut. Jag mådde illa, pappa fick verkligen inte veta vad vi hade gjort. Han var så sträng med att jag skulle vänta.
Jag gav sovande Isac en puss på kinden innan jag gick ut, ifall att pappa skulle få för sig att döda mig.

Han satt i soffan med ett allvarligt ansiktsuttryck. Jag mötte hans blick när jag nervöst lutade mig mot väggen.

"Sätt dig." sa han och klappade med handen bredvid sig. Jag gjorde motvilligt som han sa. "Är det något du skulle vilja berätta för mig?" Frågade han. Jag skakade på huvudet samtidigt som jag kollade rakt fram. Jag var rädd för att möta hans blick. "Är det verkligen säkert?" Han sökte efter min uppmärksamhet och ryckte nervöst på axlarna.

"Inte vad jag vet." sa jag. Han suckade.

"Jag är ganska säker på att jag vet vad ni gjorde i ditt rum för inte alls så länge sedan." Jag blundade. Helvete. "D/N, du vet vad jag sagt om det där. Du är bara 13 år!" Han var väldigt upprörd. Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag ångrade inget, förutom att vi var lite väl högljudda kanske. Men det var ju Isac jag ville ha, det visste jag ju. Varför skulle vi då behöva vänta? "Jag är otroligt besviken på dig. På er båda, ni har ett visst ansvar om ni ska sova över hos varandra. Inte en chans att jag kommer låta det här hända igen. Vet ni konsekvenserna av sånt här? Du kan bli gravid, sjukdomar! Använde ni skydd?" Nästan skrek han. Jag kollade förvånat upp.

"Jaa, vi använde skydd pappa. Men bara för att jag är tretton år så är jag gammal nog för att ta vissa beslut själv. Jag är inte fem år." sa jag.

"Du tar inga sånna beslut så länge du bor under mitt tak!" Han smällde näven i bordet och jag ryckte till. Han var så arg, jag blev nästan rädd för honom.

"Men jag älskar Isac!" Sa jag och tårarna började plötsligt rinna. Jag var så sårbar just nu, hade han glömt att jag just förlorat min mamma? "Mamma skulle förstå." sa jag tyst samtidigt som jag snyftade. Han såg ut att tappa hakan. Han satte sig ner bredvid mig och var helt tyst. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag visste ju att pappa försökte allt han kunde för att jag skulle må bra. "Förlåt pappa." mumlade jag.

"Jag vet inte hur jag ska bete mig. Jag har inte kunnat vara din pappa på 8 år. Jag vet verkligen inte." sa han tyst och hans ögon blev tårfyllda. Jag ryggade till lite av orden. Pappa hade ju alltid varit min pappa. Även om han inte alltid varit där.

"Det är okej pappa, men jag mår bra med Isac, jag mår bra här. Du gör allt du kan, det är okej." Han kollade upp på mig och nickade.

"Isac får stanna, men snälla försök att inte hålla på sådär, ni är ju trots allt bara-"

"Tretton år, jag vet pappa." sa jag och kramade honom. Sedan sprang jag upp till mitt rum igen.
Jag öppnade dörren och möttes av en nyvaken Isac. Han kollade förvirrat på mig från sängen.

"Vart har du varit?" Sa han. Jag kliade mig osäkert på huvudet.

"Jag pratade lite med pappa bara, inget speciellt." Han nickade misstänksamt. Jag satte mig ner bredvid honom och la huvudet på hans axel.

"Hur kan jag ha som tur som har dig?" Sa jag och kollade in i hans bruna ögon.

"Ingen aning." sa han. Jag slog honom lätt på armen och han började skratta. "Jag skojade bara." sa han och jag pussade honom på munnen. "Men ärligt, du han ganska tur som får va med mig."