Love didn't exist for me until I met her

Kapitel 1. He saved me from my darkest regrets

Justins perspektiv: 27...28...29...30 pumpa jag och sedan så tog jag min ena hand och luta upp hennes huvud och sedan så pumpa jag in i luft från min mun, alltså mun mot mun medtoden. Jag kände på hennes puls men ingen reaktion.. jag tog tag in mobil fort och slog numret till 911. Och ringde... en mörk röst svarade från andra sidan. " 911 whats your emergency?" Sa han.
" I have a girl who don't breath. what shall i do!"
" I Will send a ambulance, but start doing CPR on her. and i don't hang up i stay here until the ambulance Arrives to you."
" Okay" sa jag sedan och la ner mobilen. jag började pumpa och pumpa..jag pumpa 30 gånger och sedan så gjorde jag mun mot mun metoden och sedan så reapeat efter det.
Hon var borta...
Alicias perspektiv: det var bara mörker runt omkring mig. det hade varit så ett tag och jag visste inte vart jag skulle gå. jag gick men det hände inget. Jag försökte blunda och vakna till verkligheten igen. Jag blunda hårt och räknade till 10 och tänkte på att jag gjorde ett misstag. när jag sedan öppna ögonen så får jag se en svagt ljus inte så långt borta. jag börja gå mot det och det vart ljusare och ljusare. och sedan så vart det så ljust så jag var tvungen att blunda. när jag sedan öppna så var det inte mörker runt mig. ovanför mig så såg jag tre skuggor av huvuden. jag blinka igen och då börja bilden framför mig bli skarpare. där stod det en kille som jag aldrig har sett och så var det två personer så tryckte sprutor i mig och gav mig behandling. Men i mina tankar nu så var det killen. vem var det? Och vad gjorde han i ambulansen? Många frågor flödade i min skalle men jag hade inget svar till nån av dom.
Men så vart allt blurrigt.. och jag somna.
Jag vakna sedan av att jag befann mig i ett ljusblått rum. jag var i ett sjukhusrum.. men lite av skräcken så får jag syn på En kille liggandes och sovandes i fåtöljen i hörnet. vem var han? Och vad gjorde han här?
Jag låg där ett tag och granskade han från topp till tå. han var snygg! Eller nä ur snygg!
Men så plötsligt så började han röra på sig och han ögonlock börja röra sig och så öppna han dom trött. jag mötte hans bruna ögon.
" Hej" sa jag svagt.
Han svara inte, han var nog chockad eller jag vet inte riktigt hur han var. det gick inte att tyda..
" Är du helt sjuk eller?!" Sa han rätt ut. jag visste vad han mena med den meningen. varför hängde jag mig? Men egentligen så ville jag inte det. vad ska jag berätta för honom? Vem var han?
" Vem är du?" Sa jag.
"Spelar ingen roll.." sa han tyst.
" Vem rädda mig?" Sa jag frågandes.
Han bara kolla på mig..sedan så ställde han sig upp och börja gå. när han nådde dörröppningen så vände han sig om och sa.
" Jag gjorde det."
Sedan så gick han. jag hann inte säga nå. typ stanna eller någonting kunde jag ha sagt men det gick inte. Men efter att ha luggit där en stund innan han lämna så ångra jag mig. jag måste säga tack och göra något för han. men det är egentligen inget jag kan göra nå till han som han har gjort åt mig.
jag reste mig upp och satte mina svaga fötter emot de kalla golvet. när en kall chock hade gått igenom min kropp så börja jag gå mot dörren. mina fotsteg ökade för varje steg jag tog.

Sedan så var jag utanför sjukhuset och jag fick syn på killen som räddade mig påväg till sin bil. jag ökade min takt och nu sprang jag. efter bara nån minut så var jag framme och vid den stunden så hade han satt sig i sin bil. när jag var framme vid bilen så stanna han till. han var nog förmodligen chockad och arg..
Han öppna dörren och gick ut och nu så stod vi något steg ifrån varandra.
" Jag vill tacka dig för att du rädda mig. jag vet inte vad jag kan göra för dig som gen tjänst.. jag är inte sjuk men jag är ensam och det var därför att jag var påväg att göra det men jag ångra mig men så gick grenen sönder och så vart det så. och jag vill tacka dig så otroligt mycket och jag ska försöka vara stark och aldrig göra så igen." sa jag och andades ut. jag hade inte hunnit andas under jag sa allt det där.

Justin perspektiv: efter allt hon hade sagt så visste jag inte riktigt Vad jag skulle säga. jag var inte snäll, Jag var bad.. och tjejer som hon ska Jag skita i. men det är något med henne. och hon var vacker. och det jag inte förstår är varför hon är ensam?.. Vad ska jag svara? Jag hade sagt hon var sjuk i huvudet.. ohh,. Justin vad ska du säga?.. Och så sa jag något som jag inte ville skulle komma ut ur min mun..
"Jag räddade dig,du sa tack. gör mig nu en tjänst och håll dig borta från mig." var det enda jag sa innan jag vände mig om och satte mig i bilen igen.
Jaha då var det den sista gången Jag såg henne.

Alicias perspektiv: han lämnade... och jag lät han. jag gick igen och la mig. det var ingen mer som kom och såg till mig på sjukhuset för att se om jag var okej. inte ens mina föräldrar!
senare så fick jag lämna sjukhuset och åka hem. men hem var allt jag inte ville.. jag gick runt på staden. undrandes vart jag skulle ta vägen.. Jag gick nog runt i 9 timmar för när jag lämna sjukhuset så var det någorlunda ljust men det hade ju blivit kväll. och nu var det morgon och mina fötter vara ömma och jag behövde verkligen sätta mig ner snart innan jag faller ihop. Jag gick in i ett trapphus och satte mig. det var varmt där så jag la mig ner och somnade.

Jag vaknade sedan av att nån stod och knackade på min rygg. jag öppna sakta ögonen och får syn på en kille i samma ålder stirrandes på mig.
" Vad gör du här? Och sover.."
" Jag bara somna.. förlåt."
" Har du inte en säng att sova i?"
"Jo men den är hemma och där är det sista stället jag vill gå till.. så då föredrar jag golvet istället för sängen.."
" Jahapp" sa han och sedan så klev han över mig och försvann. 5 minuter senare så hörde jag steg i trappan igen och den blonda killen som nyss hade varit här var här igen.
" Vill du komma in? Du borde vara hungrig.." Sa han.
" Nejdå.." sa jag
" men jodå. det är bara trevligt med sällskap. vad heter du?"
" Alicia.. vad heter du?"
" Ryan.. men följ med in så bjuder Jag på frukost. jag kan höra din mage kurra här ifrån."
" Hahah okej då" sa jag. vid den stunden så var jag arg på min mage för att den måste låta så högt när den är hungrig. vad gör du Alicia egentligen?.. Följer med en främling hem? Vem vet vad den killen är??
Kanske en mördare? Pedofil?