Love didn't exist for me until I met her

Kapitel 7. No one is never going to hurt her again!

Alicias perspektiv: jag vaknade av att ett högt buller. med svaga ögon så öppnade jag ögonen.. framför mig var det mörkt. mörka träd täckte himlen. vart var jag?

Efter ha legat en stund så började minnet komma tillbaka. allt som hände igår. hela min kropp sved.

Jag försökte resa mig men det gick inte. det gjorde för ont..

Efter ha luggit en stund med en ilande känsla i kroppen så bestämde jag mig tillslut för att resa mig upp. jag kan inte ligga här hela dagen.

Jag tog tag i en sten bredvid mig och tryckte mig uppåt, nu stod jag upp.

Med hjälp av träden så började Jag halta mig framåt.

En stund senare så kom Jag fram till ett område. Jag hade aldrig varit vid det här området förr. jag gick förbi hus efter hus..

Helt plötsligt så springer en kille in i mig och jag faller omkull och skriker av smärtan som stormar igenom min kropp.

" Oh shit,are you okay?" Sa en röst oroligt.

" No.." sa jag kallt.

" Im sorry" sa han ärligt.

det var då jag mötte hans ansikte. Justin? Vad gör han här?

Han vart lika chockad som mig. vid stod och kolla på varandra en stund tills jag bestämde mig för att bryta tystnaden.

"What are you Doing here?"sa jag.

" Im Asking you the same" sa han.

" Just walking, and you?" sa jag snabbt. jag ville inte att han skulle se mig såhär.

" Visit a friend." sa han kallt.

Sedan så när han mötte mitt ansikte så förändrades hans ansiktsuttryck. från att vara kall till att vara orolig. jag hade aldrig sett han sådär. blicken visade att han var orolig och brydde sig om mig.

" Are you okay? Did someone hurt you?" Sa han med en lugn ton och en orolig.

"Yes and yes" sa jag snabbt för att inte avslöja mig. jag ljög förstås för att inom mig så var det en tickande bomb som snart skulle explodera och jag skulle dö.

" Are you sure, you doesn't look okay.. and where did you get These bruises from" sa han och drog ett finger över min ömma kind som var täckt i blå gul färg från slaget. jag ryckte till när jag kände hans finger emot min kind och han tog ett steg bakåt.

" I fell." sa jag snabbt.

Han svara inte. han bara kolla på mig med en orolig blick. Jag ville bort. jag ville inte att han skulle se mig så här svag. jag ville vara stark inför honom... jag beslöt mig för att vända mig om och gå iväg.

Jag kolla en sista gång på han och vände mig om alldeles för drastiskt. för när jag hade vänt mig om så snurra hela mitt huvud till och allt vart svart.

Justins perspektiv:
Hon bara föll ihop.. jag visste att hon inte var okej. man såg det på hennes hy, den var blåslagen och blek och hennes ögon var rödsprängd. När hon sedan vände sig om och tänkte ta ett steg så försvann hon pang på backen. Jag sprang fram till henne och där låg hon helt medvetslös. Vem har gjort henne illa? Jag lyfte upp hennes snabbt och sprang in till min vän igen men denna gång Alicia i min famn. Hon var fortfarande medvetslös men hon hade en puls. min kompis släppte in oss inne i hans rum. mitt hjärta banka alldeles för snabbt.. tänkt om hon förlorar sin puls? Jag bad min kompis hämta vatten och handduk och plåster. hennes tröja var blodig och hennes ben var upprivna. det högg i hjärtat när Jag fick se det. vem är det som har skadat denna vackra mest underbara tjej? Jag drog av henne tröjan och hennes bh blottades framför mig. men vid den stunden så spelade det inte nå roll. det var då jag fick syn på ännu en sak. blå rand runt hennes halt var det och jag tror någon har försökt kväva henne. den som har gjort detta mot henne ska Jag hitta och se till att den ångra att hen rörde henne.
Han kom tillbaka med en flaska vatten och en handduk och plåster. jag börja blöta handduken och börja trycka lite här och där. fortfarande inget som hände med henne..
Efter ett tag så började vattnet som hade varit genomskinligt börjat blivit blodrött. När jag sedan med hjälp av min vän tänkte vända på henne så backade vi båda bort ett steg för att vi vart chockad och orolig. på hennes rygg fann vi djupa hack sår i hennes rygg som såg riktig djup ut. det var hemskt att se. tårar i mina ögon bildades och det sved mycket att se hennes så här. hon är så vacker.. vem vill skada någon så vacker som henne?
Jag våga inte röra hennes sår. men dom såg inte rena ut så försiktigt så tog Jag en handduk och vatten och dutta över hennes rygg. ingen reaktion från henne ännu. tänk om hon aldrig vaknar igen?

Det jag lovar både henne och mig nu är att någon ska aldrig kommer få skada henne igen. aldrig! Oavsett vad så ska jag ha henne närheten av mig. i min famn..
Jag tog upp henne i min famn så hon låg med huvudet mot mitt bröst och hennes kropp låg matt mot mina ben.

Alicia... vackra alicia, vem har gjort dig illa?