Love didn't exist for me until I met her

Kapitel 10. That's a secret I won't tell..

Alicias perspektiv: jag vakna till och då vakna jag av att ha två trygga armar runt min kropp. Justin var helt underbar.. jag vet inte ens vad har hänt med honom. men han har förändrats helt och hållet. på ett bra sätt då..

Vi har haft det jättemysigt igårkväll. han hade Hållt om mig hela tiden, det var ett tecken att han brydde sig om mig. och så kysstes, vi kysstes igen och det var helt underbart. det kändes så rätt! Jag har aldrig haft den känslan som Jag hade när jag kysste han. han var något speciellt för mig. men ändå någonstans inom mig så gjorde det ont. ont för att jag höll något ifrån han. Jag vill berätta för honom. jag vill det.. men jag skäms. det min pappa gjorde mot mig vill ingen veta om.

Han gjorde inget mer än att smeka min kind. han rörde mig inget mer och det kändes trygg.

Jag tog min hand och drog den igenom hans rufsiga hår och så kysste jag han på munnen. han gnydde lite och sedan så öppna han dom helt underbara hasselbruna ögonen. han log. han hade ett leende att döda för!

Jag log och han tog sitt finger och drog undan ett hårstrå som hade hamnat ivägen från mitt öga. " you Beautiful.. you know that?" sa han mjukt. jag log stort och mötte hans underbara läppar. jag satte mig grensle över han så Jag skulle få bägge tillgång till hans läppar. han drog sin ena hand på min rygg och den andra höll han vid min nacke.

Men ett högt muller hördes från min mage och det avbröt vår mysstund.

" Hahah you hungry?" Sa han och log stort.

" Hahah oh.. kind of.." sa jag och höll om min mage.

" Okay.. let's do some breakfast" sa han.

" yeey"Pep jag ut glatt. Jag ställde mig upp och en kall kyla spred sig igenom hela min kropp.

" You freezing?" Sa han.

" Yeah.." sa jag och drog händerna över armarna för att få lite värme.

" Here" sa han och gav mig en tjocktröja som var alldeles för stor för mig men satt perfekt på honom. jag drog den över min kropp och en varm känsla tog över den kalla känslan.

"Thanks" sa jag och log stort. vi gick in till köket och där stod jag fundersam. jag visste inte vart allt fanns..

" Oh hear you can start to Cook this." sa han och gav mig ett ägg. han ville nog att jag skulle göra äggröra. jag tog den rena stekpannan och börja steka.

--

En stund senare så satt vi och åt. Det var knäppt tyst, det var inte en pinsam tystnad det var en okej tystnad. Sedan så satt vi mätta magar och bara kolla på varandra. Det var en sak som störde mig mycket.. jag visste inte nå mycket om Justin. Det ända jag visste var att han rädda mitt liv och att han brydde sig om mig, och det räckte nog för mig.

Sedan så bröt Justin tystnaden genom att säga något.

" Alicia?" sa han mjukt.

" Yes?" sa jag och log lite halvt.

" who abused you like that?" sa han och kolla allvarligt på mig.

jag tänker inte berätta.. jag tänker inte berätta... jag tänker inte berätta.. tänkte jag hela tiden och sa jag till mig själv inombords. det är en hemlighet jag inte tänker berätta. Det var inte så att jag ogilla honom så mycket att jag inte ville berätta. det var att jag skämdes. han kolla på mig allvarligt fortfarande! jag visste inte vad jag skulle svara. jag skulle kunna säga att det var några tjejer i min skola. det är inte lika hemskt. jag har ju även blivit misshandla i skolan också. men inte lika hemskt som min egen pappa gjorde.. min pappa.

" It was some Girls at my school.. they kind of hate me so they decided to punsch me." sa jag och kolla lite halvt på han och halvt på väggen bakom honom. jag vågade inte kolla direkt in i hans ögon.. för då var jag rädd att han skulle se att jag ljög.

" Did some bullies hurt you?" sa han.

" Yeah.." sa jag och kolla ner lite.

Han ställde sig upp och gick över till mig. han drog upp mig från stolen och sedan så drog han in mig i hans trygga famn. När jag stod där, inlindad i hans muskulösa armar så värmde det inom mig. Justin brydde sig om mig och det gjorde att mitt hjärta slog upp till 100 slag i minuten.

I like him, I do..