Love didn't exist for me until I met her

Kapitel 33. She's gettin weaker, and im begging you God, help her!

Justins perspektiv: Kvällen gick sin tid och vi satt nu alla ute vid våran flytbrygga och prata och skratta. Det var så mysigt och roligt vid nuläget. jag log till personen som satt bredvid mig, jag log och så mycket som jag log kan ingen slå.

Alicia satt bredvid mig, hon var påväg att somna. Alicia hade pratat med sin mamma idag och dom har berättat allt som har hänt under detta år som hade hänt och dom hade gråtit,skrattat,lett. Det gladde mig att se dom prata. Det var jag som kontakta hennes mamma och bett henne komma. Det var ju allt hennes dotter som skulle gifta sig. Alicia hade ingen här som var hennes egna biologiska familj och jag ville att hon skulle ha det. Detta skulle bli ett minne som skulle finnas där. jag berätta för henne att det var jag som kontakta hennes mamma. Hon vart glad och det gjorde mig glad också.

När hon kom nerför trappan då hon hade nyss fixat sig innan bröllopet startade så fick jag en chock. Hon var så oslagbart vacker. Man kan inte hitta sådan vacker tjej.
Sedan kom den tiden alla var tvungna att åka hem så det inte sluta med att alla somna här. Vi sa hejdå och sedan så var det bara mandie och Ryan kvar. Dom skulle övernatta här hade vi bestämt och det hade vi inge emot. Klockan var nu 12 på natten och vi såg nu sett klart filmen taken. Den var obeskrivligt bra, den var så verklighetsbaserad. Alicia bestämde sig för att gå och lägga sen men när hon sedan lämnat köket och en duns hördes därefter så släppte alls sina saker och sprang dit dunsen hördes.

Där låg Alicia......

Hon var medvetslös.

Jag skrek till Ryan att han skulle ringa 112.

Fast han bara satt bredvid mig, han kolla på mig orolig blick men jag svara blicken med rädsla. Han sprang och hämta sin mobil och slog numret och kalla hit ambulansen. Jag drog upp Alicia så hon låg i mitt knä. hennes hjärta gick än men hennes puls var nästan till borta. Mitt hjärta gick 110 och det blev bara högre och högre för varje minut. Det var hennes bröllopsdag i dag. Hon förtjäna inte detta  på hennes bröllopsdag. Idag är det hennes dag. Hon fick in dö idag. Inte idag!

En stund senare så synades blå ljus utanför fönstret och in kom ambulanspersonal och lyfte upp Alicia upp på en bår och försvann sedan ut med henne. Jag sprang efter och satte mig i bänken bredvid båren.  Ambulansen gasa på emot akuten och efter nån minut så öppnades dörrarna och dom drog ut Alicia och försvann in igenom dörrarna. Jag satt då kvar och tänkte alltid en stund efter saker och ting hände. Jah sprang efter och dom försvann in med Alicia i operationssalen. Jag blev stoppad och var då tvungen att sitta och vänta i väntrummet. Jag satte mig motvilligt och klockan ticka på..

Efter ha slocknat på stolen i väntrummet så vakna jag sedan av att det var någon som stod och putta lite på mig. Jag vakna till och öppnade ögonen, där stod en läkare. Jag ställde mig upp på direkten och läkarn la en lugnade hand på mig och sa.
" She's Alive.. But it's bad. She's gettin weaker and i don't know How long she Will be awake." Sa han med medlidsam röst. Jag kolla på han ett tag och tog in allt han sa. det var illa med henne och hans visste inte hur lång tid det var kvar. Det var inte bra nyheter.. Jag hade inte räknat med bra nyheter heller. Men kunde det inte ske nåt mirakel som gjorde så hon skulle leva så hon skulle stanna kvar här med mig och vara min fru och att vi kan bilda familj.

" okay, can i visit her room now." Sa jag.
" not yet.. But in a hour or so." Sa läkarn och lämnade mig medlidsam blick. Jag vände mig om och bestämde mig för att gå till sjukhuset kapell. Om jag bad till Gud... Skulle det hjälpa? Skulle det hålla Alicia vid liv? Skulle jag få behålla henne då?
Jag har aldrig trott på Gud och kommer nog aldrig tro på han men detta var det enda jag hade kvar att göra.jag kunde inte liksom att dra bort sjukdomen från Alicia. Om jag bad för mitt liv så kanske något kunde hända. Kanske det skulle funka ..

Jag öppna dörren till kapellet och jag gick in. Jag var själv där! Jag gick fram till altaret och jag satte mig ner på mina knän,knäppte mina händer och sa.
" Gud! Kan du höra mig? Jag vill berätta en sak för dig och jag vill be dig att orsaka ett mirakel. Jag vill att du ska lyssna och ta in detta!
Jag heter Justin och jag vet inte vad jag har levt för liv innan jag träffa Alicia. Jag levde livet på fester och alkohol, jag lekte med tjejers känslor och hade aldrig ett förhålland med en tjej.kärlek var något som inte existera i min närhet, i min hjärna. Men när jag mötte
Alicia så var hon självmordbenägen och sårad och ensam. Jag räddade henne och sen så av nån slump så befann hon sig i min lägenhet. Jag kysste henne.. Förvirrad av alla kä
nslor som fanns i min hjärta och hjärna. Jag betedde mig som en idiot och sedan så förändra hon mig mer och mer desto mer dagarna gick och jag fall för henne för varje dag som gick. Vi vart äntligen tillsammans och vi hade dem bästa månaderna. Och så kom min chans till kändislivet, jag hade inte tänkt på det innan men folk gillade min röst och jag fick då förfrågan att göra album.

Jag tacka ja och så helt plötsligt så ville Alicia göra slut med mig, hon älska mig inte längre. Jag fatta inget och vart också hjärtkrossad. Men jag var tvungen att låta henne gå och jag drog på turné. Sedan när jag var tillbaka så fick jag veta varför och det krossade mitt hjärta. Hon gjorde slut med mig för att hon inte ville sabotera min karriär. Men det gjorde hon självklart inte.. Men hon förtjänade heller verkligen inte sjukdomen. Hon är den vackraste personen jag vet och jag vill inte förlora henne.

Snälla Gud hjälp henne, hon blir bara svagare och svagare för varje dag och jag kommer förlora henne, jag vill inte förlora henne gud. snälla!!!" Skrek jag det sista. Tårar flöda som en flod längs mina kinder och jag började vibrera. Jag la mig ner och bara släppte allt.
Efter en stund så kom det in nån i kapellet men jag strunta vem det var. Men när sedan personen som kom in och lyfte upp mig i sitt knä så kolla jag upp. Det var min mamma..
Jag krama om henne och skrek sedan i mammas bröst. " i don't want too Lose her mom! I can't!!" Sa jag.

" shh.. Oh Justin is going to be okay" sa mamma i lugnande röst.