Ni behöver inte lyssna på låten om ni verkligen inte vill, det är bara för att få lite feeling som kan vara bra att ha när man läser detta kapitel.
Ogges perspektiv:
"Ibland är det svårt att finna ord för att berätta för dig hur mycket du betyder för mig. Många gånger, håller jag tyst. Men jag hoppas någon dag att du förstår, jag lever för dig. - Ogge " skrev Jag ner på ett papper och lämnade den på sängen till Cassie. Jag Hade sovit hos henne och vi hade pratat om vad som hade hänt på lovet o h varför vi inte hade pratat osv. Alltså hade vi pratat om allt mellan himmel och jord.
Nu var jag påväg till studion. Som tur var bodde hon nära och jag slapp åka tunnelbana. Det var tomt. Antagligen för de ösregna och var 8 på morgonen. Jag skrev in koden och gick ner till kontoret för att se om någon var där. Daff satt och skrev. Hade han varit här hela natten?
- Godmorgon Daff, sa jag.
- Hur kom du hit så tidigt? sa han.
Vad skulle jag ens svarade på det? Jag ville inte att han skulle veta att jag sov hos Cassie.
- Och varför luktar du tjejparfym? fortsatte han.
Jag stirrade på honom. Hur kunde han känna det? Jag stod 5 meter ifrån honom. Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag gick och hämtade kaffe. Katia kom.
- Hallå vet du om Cassie är ledig idag? frågade hon.
- Ehm varför frågar du mig? svarade jag.
- Kan du ringa henne? Vi behöver hjälp med en grej.
Jag nickade och hon lämnade mig. Jag tog upp min mobil och slog hennes nummer. Jag kunde fortfarande det utantill. Hon svarade efter tre signaler.
- Väckte jag dig? frågade jag.
- Ja, svarade hon trött.
- Kat undrar om du är ledig idag, dom behöver hjälp med något.
- Jag är nog ledig och jag kan säkert hjälpa dom. Studion?
- Aa, kom när du har ätit.
Vi sa hejdå och la på. Jag gick och berättade för Katia att Cassie skulle komma och hjälpa oss. Jag hoppades att det inte bara var jag som skulle komma till studion idag. Jag hade ju ändå liksom inte pratat med grabbarna pga sommarjobb osv. Det var bara jag som hade fixat sommarjobb, dom andra ville vara lediga för en gångs skull.Vi hade ju ändå typ jobbat nollstop i nästan 3 år. Det var ändå ganska dags att vi fick en paus. Jag satt mig i musikrummet och tog en gitarr. Den var ostämd väldigt ostämd. Jag suckade, det var alltid jag som fick stämma gitarrerna även om jag var den som knappt kunde spela. Min mobil pep till bredvid mig. Jag kollade på skärmen, ett mess från Cassie. Det stod " Möt mig, är precis vid kyrkan" Jag svarade inte men gick direkt ner för att möta henne. Hur jäkla fort åt hon egentligen? Jag ställde mig precis utanför dörren och fick nästan syn på henne direkt. Hon hade ett par höga jeans shorts och en magtröja och i handen hade hon en av mina gamla huvtröjor. När hon väl kom fram till mig slog jag portkoden och vi gick till hissen. Det tog inte länge förens hissdörrarna öppnades och Katia mötte oss. Hon drog Cassie med sig och jag blev ensam igen.
Det var lunch-tid och vi hade valt att gå till en restaurang som låg nära studion. Det var fortfarande bara jag,Katia,Daff och Cassie. Katia satt bredvid Daff och Cassie satt bredvig mig.Jonathan skulle också komma men han skulle komma först efter lunchen och börja jobba. Vi skulle alltså ha en minifotografering med bara mig. Cassie skulle typ assistera Jonathan. Jag hade att vara med på bild mest för att jag inte kunde le med min tandställning. Längtade som fan tills jag skulle få ta bort den.
Någon timme senare stod jag och poseade framför kameran medans Jonathan fotade som en dåre. Cassie fick mest stå bredvid och kolla på. Jonathan tog en paus för att byta objektiv och batteri.
- Eh Cassie, du kan ställa dig bredvid Ogge. Vi är klara men kan ta bilder på er också? sa Jonathan.
- Ehm hatar att vara med på bild, sa hon.
Jag suckade. Hon sa det säkert bara för att hon inte ville att han skulle lägga upp dom.
- Men kom igen, det är kul. Sa jag.
Hon tvekade men kom upp bredvid mig.
- bara några bilder okej? sa hon.
Både jag och Jonathan nickade. Vi poseade och han tog några bilder.
När klockan var något vid 4 var allt klar och vi fick gå hem. Eller ja Cassie kunde gå hem medans jag skulle ta tunnelbanan. Vi hade sällskap typ halvvägs sen gick vi åt olika håll. Jag stannade och följde efter henne. Jag ville inte hem.Hann precis in genom porten innan den stängdes. Hon var precis vid sin dörr.
- Cassie, sa jag och hon vände sig om.
Hon sa inget. Man såg att hon undrade varför jag hade följt efter henne. Fan varför var det här så svårt? Dörren till hennes lägenhet öppnades och Fredde kom ut. Han la sina armar runt henne. Vänta va? Jag försökte att inte se äcklad ut. Fredde var min kompis? Vad fan höll han på med?
- Tjena OG, sa han.
Jag sa inget utan bara stirrade på honom. Hur kunde han ens göra såhär mot mig? Jag vände om och gick. Jag hörde att Cassie ropade mitt namn. Detta var droppen. Aldrig någonsin ska jag bli kär igen. Fyfan för känslor. Fyfan för allt som har med tjejer att göra.
