Våga älska..igen - Alexis & Mr Clay

Kapitel 13 - Jane..

    Nuet:

Jag berättar en del till Lea och hon blir så glad för min skull som om jag och Clay är tillsammans eller något. Jag försöker lugna henne och ger henne inte mycket uppmärksamhet. Jag går hem snabbt med en taxi, byter om och åker till jobbet. Allting känns så mycket enklare. Lea är här, skolan går bra, även jobbet...det här med Clay...en kille...som får mig att släppa kontroll. Men jag får skärpa mig för det kan hända vad som helst. Det enda jag tänker på är Michael Connor...ingen får göra så mot mig igen.

Tänker på hur länge sen jag såg honom. Ruskar på huvudet och försöker tänka på jobbet. Är framme till djuraffären och chefen kommer fram, sur som han alltid är ber han mig städa fågelburarna.

Efter att ha jobbat halva dagen går jag runt lite i hundavdelningen och tänker på Clay. Jag måste köpa något för hans hundar. Och som tack för han hjälpte mig sist...men va? Alexis...börjar du bli galen..vad håller du på med? Skit i Clay...

Jag brottas ännu en gång med mig själv. Jag bara tar tag i leksakerna och betalar för dem innan jag går.

Jag går hem och där möter jag Lea som väntat på mig. Vi bestämmer oss för att ha en riktig syskon dag.vi lade ansiktsmask, målade naglarna och kollade på den klassiska filmen Titanic som fanns på tv.

Jag minns när jag såg den med Michael Connor för första gången. Det känns som om det var igår men även som om det var en evighet sedan. Har inte varit i England sedan den sommar. London var verkligen en fin stad..jag saknar den.

Lea sov över och dagen därpå går jag till skolan med Angelica då vi har samma lektioner medan Jass och Keira går till en annan. Lea åker till hotellet och har några dagar kvar innan hon åker. Det får mig att tänka på Clay..att det är några dagar kvar tills han åker. Det var vad han har sagt innan minns jag.

Jag har leksakerna till hundarna och vill gärna ge dem. Inte för Clay utan för hundarna. Ja, Alexis...inte fan är det till honom. Så det blir inte pinsamt att lämna dem dit senare idag.

Efter skolan går vi hem. Jag klär på mig lite finare och bestämmer mig att ta en taxi till Clay. Överraska..om han inte är där så går jag till Lea. Undra vad hon har gjort hela dagen då hon inte hört av sig eller svarat på mina samtal.

När jag väl är framme så ser jag inte receptionisten som vanligt. Jag tar hissen och åker längst upp. När jag väl är framme. Klingar jag på. Jag väntar längre än oväntat och bestämmer mig för att gå då jag förstår att han inte är hemma. Men exakt när jag vänder mig om öppnar dörren. Jag ler stort och vänder tillbaka för att möta Clay. Det enda jag ser framför mig är...Jane.

Jag står där chockad...förstår ingenting. Hon har på sig en handduk och ler stort. Hon öppnar dörren så jag kan se inne. Jag ser Clay fråga vem det är. Han har på sig sina kläder men fortfarande är jag så otroligt chockad...Jag ser att han står paralyserad.

-Nå? Vad gör du här, säger hon kaxigt.

Tårar fylls i mina ögon. Inte ska jag gråta! Han har lurat dig Alexis...varför skulle du vara speciell? Vem är du Alexis...varför litade du på honom? Varför trodde du att han var speciell?

Vem är han, en idiot jävel. Hon går tillbaka in till lägenheten när Clay kommer fram.

-Alexis, det är inte som de ser ut. Säger han snabbt och orolig.

Jag står där fortfarande paralyserad. Vet varken in eller ut. Mina tårar rinner ner , han försöker komma mig nära. Jag puttar undan honom starkt och ger honom en örfil. Han står där helt röd på kinden.

Jag kastar leksakerna på honom och springer därifrån.

Jag torkar bort mina tårar. Förbannar mig själv. Aldrig ska jag vara svag igen. Aldrig igen. Jag är så förbannad. Jag försöker lugna mig och knackar på Leas hotellrum.

Lea öppnar och märker att hon är full och precis gråtit.

-vad har hänt? Lea vad är det, varför har du druckit?? Säger jag argt och oroligt.

-låt mig vara Alexis...säger hon när hon tar en till flaska av whisky.

Jag tar tag i den och hon drar ganska hårt och den går sönder.

-VAD HAR HÄNT LEA?!

-DRA HÄRIFRÅN ALEX! Bara stick...säger hon och tar en annan flaska som hon har.

Jag förstår ingenting och letar efter hennes mobil, det måste ha varit nikko eller någon. Vad är detta? Inte har jag sett Lea på det här sättet i hela mitt liv.

Jag hittar hennes mobil och läser ett sms ''vafan har du gjort, Makke och Joe kommer bli så förbannade på mig och när du är här så ligger du risigt till '' –Nikko

Lea tar mobilen och puttar undan mig och skriker

-Lägg dig inte i, VEM FAN TROR DU ATT DU ÄR, tror hela tiden att allt ska handla om dig alltid! Man kan inte ha rum för sina egna problem. Du har alltid varit den fuckt up av oss i familjen och fått mest uppmärksamhet. Allt är ditt fel, allting...allt! Ingen bryr sig om mig, jag är yngst och det känns som någon kastat mig undan. Vem bryr sig om mig egentligen? Alla bryr sig om dig , Alltid ska det vara synd om dig, är så trött på allting. Säger hon och rasar ihop.

Jag har aldrig hört Lea säga något sådant, jag står där chockad och skakad...Jag vet inte hur jag ska reagera men tårar rinner ner för mina kinder.

Hon tittar på mig och börjar gråta ännu mer och ber om ursäkt. Hon försöker komma fram till mig.

Och jag backar undan och hotar henne att inte komma närmare..Jag tar flaskorna och kastar allt som finns där i.

-vad gör du säger Lea helt berusad.

Jag kastar flaskorna och tar hennes kontokort och kreditkort och går ut.

Jag hör hur hon skriker och gråter.

Jag står utanför hennes rum och andas tungt..jag förstår ingenting. Vad hände?!

Vad fan händer? Jag tar ingen taxi utan bara går och går..jag blir helt blöt av regnet men märker ingenting. Alla känslor har försvunnit. Det känns som jag är ett spöke gående mitt i New york och för första gången känner jag mig ensam.

Ensam i New York..