Polishuset (14:31)
Josef orkar verkligen inte jobba mer, det är för tråkigt utan en utredning. Han sneglar på klockan och suckar lite när han inser att det är lång tid kvar tills att han kan lämna. Borde han fråga om Alex vill göra nåt idag igen? Han vill verkligen vara med henne, men vill inte att hon ska tycka att han är desperat. Det kanske var en engångsgrej för henne, men för honom var det den bästa eftermiddagen och natten på länge. Det var roligt att för en gångs skull inte vara själv. Han bestämmer sig för att gå in till henne, kanske våga föreslå att dom kan äta middag tillsammans senare? Samtidigt känns det inte bra för om Alex inte vill vara med honom mer än kollegor så är det bättre för hans hjärta att hålla sig undan. Allt eller inget.
Josef knackar lite försiktigt på dörren och Alex nickar lite för att visa att han kan kliva in.
"Hej" Säger hon lugnt när han kommer in, stänger dörren och sätter sig.
"Hej" Svarar han bara och det ser ut som att han väntar på att hon ska leda samtalet.
"Har inte du tröttnat på mig nu?" Frågar hon lite halv ironiskt efter ett tag. Men längst in finns en gnutta allvar.
"Jo egentligen, men du är väl den enda som inte tröttnat på mig så jag har liksom inget val" Svarar han snabbtänkt och hon skrattar åt honom. Ingen annan kan få henne att skratta som han kan.
"Det har du nog rätt i..." Svarar hon tillslut svävande och andas ut tungt, men fortfarande med ett snett leende.
Ingen av dom säger något mer på länge, utan njuter bara av varandras djupa ögonkontakt. Alex vill verkligen bara sluta jobba och gå hem tillsammans med Josef.
"Vad är klockan?" Nästan viskar hon och släpper ögonkontakten för att titta på sin handled. 14:45.
"För tidigt att sluta?" Undrar Josef som nästan kan läsa hennes tankar.
"Är det?" Undrar hon fundersamt och sätter huvudet i händerna, med armbågarna på skrivbordet.
"Inte jag som är chefen..." Svarar han bara och Alex funderar på hur hon ska göra, ljuga ihop någon anledning kanske?
"Skulle ju vara skönt faktiskt.." Mumlar hon och ställer sig upp, öppnar dörren och sträcker ut huvudet till dom andra.
"Jag behöver gå på ett läkarbesök nu och eftersom att det är så fint väder så kan ni sluta nu om ni vill!" Säger hon bestämt och möts av glada miner.
"Två tidiga dagar i rad, jag tror att jag drömmer" Mumlar Jenny och alla skrattar.
"Hungrig?" Undrar Alex svagt när hon vänder sig in mot Josef i kontoret igen.
"Faktiskt" Svarar han och ler brett, han är fortfarande lite chockad över att hon ljög om ett läkarbesök för att dom ska gå hem. Men det var ändå smart.
"Hos mig?" Frågar hon vidare och tänker att dom skulle kunna beställa mat, kanske äta på balkongen? Han nickar bara och ställer sig upp.
Alex lägenhet (16:05)
Det tog ett tag för Alex och Josef att komma hem till henne. Promenaden blev långsam av allt prat och ögonkontakten som ständigt fanns där mellan dom. Men nu är dom äntligen hemma och det är dags att beställa mat.
"Jag tänkte vi kunde beställa nåt, vad vill du ha?" Undrar hon mot Josef när dom är inne i lägenheten.
"Pizza?" Föreslår han för att undvika beslutsångesten som han märkt att hon kan drabbas av.
"Yes, kan du ringa och beställa så byter jag om bara? Jag kan ta Hawaii" Undrar hon och när han nickar försvinner hon bort. Han slår sig ner i soffan och ringer och beställer två Hawaii.
Alex går in till sin garderob och försöker hitta något att ha på sig, det är så sjukt varmt. Hon funderar snabbt över en klänning men ångrar sig, det är för mycket nu. Sedan tar hon fram en rätt så lång, tajt svart kjol med slits som hon drar på sig tillsammans med en lite overaized t-shirt. Hon ställer sig framför spegeln och rättar till håret lite. 'Det får bli bra' intalar hon sig innan hon går ut mot Josef igen som precis beställt färdigt. Hon ser hur han granskar henne från topp till tå och när ett leende tränger fram blir hon alldeles varm.
"Vill du sitta på balkongen?" Föreslår hon.
"Ja, absolut" Svarar han snabbt och reser sig ur soffan.
"Vad vill du dricka? Vin? Öl? Läsk?" Undrar hon och tänker efter vad hon har att erbjuda.
"Vin?" Svarar han osäkert.
"Vilken sort?" Undrar hon tillbaka på väg in mot köket, ställer sig på tå för att nå vinglasen.
"Vitt" Säger han snabbt innan han öppnar balkongdörren och kliver ut.
Alex balkong är stor och modernt inredd. Han slår sig ner i en av stolarna och det tar inte lång tid innan hon kommer ut med två vinglas och ställer det ett framför honom.
"Vilken lyx" Säger han med ett leende och hon skrattar till innan hon sätter sig mitt emot honom. Dom båda dricker lite av vinet.
"Mm gott" Säger Josef efter att ha sippat på det ett tag. Alex fnissar till lite åt hans entusiasm och sedan småpratar dom ett tag. Såklart mest om jobbet, kollegorna och andra inom polisen.
Plötsligt ringer det på dörren och när Alex är på väg att ställa sig upp, ställer sig istället Josef upp och lägger en hand på hennes axel för att visa att hon ska sitta kvar.
"Jag tar det" Säger han snabbt och går ut och hämtar pizzorna. Alex sitter ensam kvar och tar några djupa andetag blundandes. Hon försöker ta in hur bra allt är. Det är varmt ute, Josef är hos henne och jobbet är just nu stressfritt.
"Tack" Säger hon och tar emot sin pizza när Josef är tillbaka. Sedan börjar dom äta.
En timme senare
"Vill du spela nåt?" Föreslår Alex när dom ätit upp och suttit och småpratat ett tag.
"Visst" Svarar Josef och dom hjälps åt att plocka in efter maten, men ställer den lilla disken som blev i diskhon.
"Vad vill du köra?" Undrar Alex och öppnar ett skåp i hallen med en rad olika spel.
"Det roligaste" Svarar Josef bara kort och hon plockar med sig kortleken innan dom går ut på balkongen igen. Men den här gången bestämmer dom sig för att sätta sig i den lilla soffan hon har där, med ett tillhörande bord. Så dom slår sig ner bredvid varandra, men Alex känner hur det börjar bli kallt.
"Är det inte lite svalt nu?" Funderar hon högt och kurar ihop kroppen lite.
"Kan jag få en filt?" Frågar hon sedan och nickar mot en korg med en filt och lite kuddar. Josef sträcker sig efter filten och lägger det över henne. Men hon tar den över dom båda istället, så att dom behöver flytta närmare varandra. Josef vrider sig mot henne och ser henne djupt i ögonen. Låter blicken falla mellan ögon och läppar, hon gör likadant.
"Alex, jag vet men..." Börjar han och lutar sig närmare och närmare hennes läppar.
