Alex lägenhet (08:40)
Alex öppnar ögonen långsamt när solljuset tränger in genom fönstret. Hon och Josef är lediga idag, förhoppningsvis. Det kan ju såklart dyka upp något akut men annars har dom dagen för sig själva. Josef som redan är vaken kramar om henne lite hårdare än vad han redan gör när han ser att hon öppnar ögonen och sträcker på sig.
"Godmorgon" Viskar han och pussar henne i pannan. Hon blundar och njuter av pussen.
"Godmorgon" Viskar hon tillbaka efter ett tag.
"Vad vill du göra idag?" Frågar han sedan och kliar henne lite i håret.
"Ingenting" Svarar hon bara och ler, för hon vill verkligen bara ta det lugnt. Vara hemma med Josef, kanske gå en promenad men absolut inte stressa. Hon vill att dom ska få lära känna varandra bättre, utanför jobbet och alla distraktioner.
Alex vrider lite på sig och känner hur det strålar till i ryggen, det gör henne faktiskt lite orolig. Vad har hon gjort egentligen? Hon sätter diskret en hand på ländryggen och trycker lite i hopp om att minska smärtan, men det ger ingen vidare effekt. Hon suckar lite åt besvären.
"Har du fortfarande så ont?" Frågar Josef som förmodligen sett hur hon kämpar emot smärtan.
"Mm...jag förstår inte vad jag har gjort" Svarar hon tyst och suckar återigen.
"Vill du ha en värktablett?" Undrar han.
"Det kanske är lika bra, vi ska väl äta frukost nu också" Svarar hon och reser sig lite. Tar på sig en hoodie och ett par yogapants. Josef tar på en hoodie och mjukisbyxor.
"Vad vill du ha till frukost?" Frågar Alex och sätter igång kaffebryggaren. Josef tänker efter lite.
"Macka blir bra" Svarar han tillslut och går fram och ger henne en puss i pannan.
"Just det, vart har du värktabletter? Ska jag ta fram till dig?" Fortsätter han under tiden som hon plockar fram bröd och pålägg till bordet.
"Det borde finnas i översta lådan i byrån i hallen." Svarar hon fundersamt och han följer hennes beskrivning. Öppnar lådan, och mycket riktigt så ligger det lite olika förpackningar till tabletter där. Josef tar två Alvedon och en Ipren, han tänker att det är lika bra. Han har ju sett hur ont hon har.
"Varsågod" Säger han och går fram till henne med tabletterna. Häller upp lite juice i ett glas och räcker över allt. Alex sväljer en tablett i taget.
"Tack"
Efter frukosten (10:00)
"Fint väder ju! Ska vi ta en liten promenad?" Föreslår Josef men kommer snabbt på att det kanske inte är någon bra idé.
"Eller det kanske inte är så bra" Lägger han till.
"Varför då?" Undrar Alex fundersamt, tabletterna verkar ju iallafall ha hjälpt.
"Ryggen" Säger Josef och nickar lite mot hennes rygg.
"Du får väl hålla i mig lite kanske, men annars går det nog bra." Säger hon och ler lite.
"Det klagar jag ju ioförsig inte på" Svarar han bara och ler flörtigt.
Alex byter om till en svart lång kjol och en tunn blus. Det kanske inte riktigt är hennes stil med kjol, men med tanke på värmen vore allt annat för varmt. Hon ser sig snabbt i spegeln och sätter upp håret i en slarvig låg bulle.
"Redo?" Frågar Josef när hon kommer ut mot hallen. Han fångar upp henne i en kram.
"Yes" Svarar hon och dom tar på sig skorna och går ut. Solen skiner starkt och det är nästan helt vindstilla ute. Dom går mot en liten promenadslinga, där lär dom inte stöta på någon nu.
Allt är så fridfullt där dom går längst den mysiga lilla grusvägen. Josef sneglar mot Alex och ser hur hon haltar lite, han tar henne armkrok för att stötta upp lite och försöka avlasta smärtan.
"Vad har du gjort egentligen?" Frågar han och fnissar nästan till lite.
"Jag vet inte, ingen aning faktiskt." Svarar hon bara och skrattar till. Han skakar lite på huvudet åt henne.
När dom tillslut kommer upp vid glasstället där dom köpte glass för några veckor sedan, stannar Josef upp.
"Jordgubbsglass, va?" Undrar han och nickar lite.
"Ja, tack!" Svarar hon och ler mot honom, blir alldeles varm inombords. Det finaste hon vet är när han, trotts sin lite hårda utsida, visar sin mjuka insida. När han visar hur snäll och omtänksam han faktiskt är och släpper det andra en aning.
"Men nu vill jag bjuda!" Säger hon bestämt i kön.
"Sluta" Säger Josef och skrattar lite som om det var det dummaste han någonsin har hört.
"Nej men seriöst, jag vill" Fortsätter hon och tar fram sitt kort precis när det är deras tur. Josef säger vad dom vill ha och precis när det är dags att betala slår hon bort hans hand lite och blippar sitt kort. Sedan tar dom sina glassar och börjar gå igen.
"Tack" Säger Josef då och lägger en arm över hennes axlar. Hon ler mot honom samtidigt som hon medvetet försöker sakta ner farten lite, för ryggens skull. Det är nog ingen fara egentligen, men hon ljuger för alla om hon inte medger att det gör väldigt ont.
Alex lägenhet (12:15)
Promenaden blev ganska långvarig med tanke på det sega tempot som dom tvingades hålla. När dom är inne igen ser Josef hur ont Alex har.
"Ska jag inte massera dig lite då?" Föreslår han.
"Visst, om du vill alltså" Svarar hon snabbt och går iväg mot badrummet för att hämta en kräm han kan smörja med, lite lättare.
"Ta den här" Uppmanar hon honom och räcker fram en tub. Han tar emot den.
"Ta av dig tröjan och lägg dig i soffan" Säger han bestämt och hon gör som han säger, det gör henne nästan lite pirrig.
"Som du vill" Mumlar hon när hon ligger där och han fnissar till lite. Sedan tar han lite kräm ur tuben och börjar smörja på hennes rygg. Han trycker till lite och hon andas ut tungt.
Josef masserar länge och intensivt, Alex njuter av varje sekund. Hon stönar till och med emellanåt men då kan Josef knappt hålla sig för skratt.
"Hur är du så bra på det här?" Frågar hon tyst.
"Naturbegåvning, som du vet är jag ju ganska bra på det här med att ta i.." Börjar han men avbryts av att dom båda brister ut i skratt.
"Jaja" Säger hon bara när skrattet lugnat sig lite och han fortsätter massera henne.
"Det känns iallafall redan bättre"
Han masserar upp mot axlarna och ner över armarna. Drar händerna upp igen och fram mot hennes nyckelben. Han masserar så långt han kommer åt, långsammare och långsammare. Han märker hur hon andas högre och han lutar sig fram och kysser henne på kinden. Hon blundar.
