Drop dead, Bad Boy

Kapitel 9

Monas perspektiv
Jag hör en massa röster utanför och försöker lyssna på vad dom säger när dörrna på bilen plötsligt rycks upp.
- Dags att träffa din pojkvän, säger Anton och drar ut mig från bilen. När vi kommer ut ser jag Ludvig stå där och lyckan börjar sprida sig i hela min kropp tills jag ser vad han håller i.
"Varför har han en pistol?", tänker jag och känner mig lite otrygg för vad den kan ställa till med.
- Så, här är hon, säger Cameron när vi kommer fram till dom.
- Bra, ge hit henne nu, svarar Ludvig och riktar pistolen mot honom.
Cameron flinar innan han själv tar upp en pistol och riktar den mot mitt huvud. Jag blir alldeles stel och jag känne hur paniken börjar växa inom mig.
- Tror du verkligen att jag tänker låta henne gå så enkelt, säger Cameron med ett flin och ser på Ludvig.
Ludvig blir tyst en stund innan han ser på Cameron och tar ner sin pistol.
- Okej, jag gör som du vill om du låter Mona gå helt oskad, säger han och ser på Cameron med en allvarlig blick.
Cameron ser på honom en stund innan han tar bort pistolen från mitt huvud och knuffar mig till honom.
- Okej, men jag vill att hon också samarbetar med oss, svarar han och ser på mig. Ludvig fnyser lite innan han ser på mig och ger mig en kram.
- Gå till bilen och vänta där tills jag kommer. Okej?, viskar han i mitt öra och ser på mig.
Jag nickar som svar och går mot bilen medan han stannar kvar och pratar med Cameron. När jag kommer fram sätter jag mig i bilen och ser på dom ett tag innan jag somnar.

Ludvigs perspektiv
Jag väntar tills Mona har gått och satt sig i bilen innan jag kollar ilsket på Cameron.
- Är du seriöst dum i huvudet?, skriker jag till honom i ren ilska och ser argt på honom. Han flinar innan han höjer upp sina händer som att han ger sig.
- Okej, okej, men det skulle bli så mycket roligare om vi hade med oss en tjej i vårt team, svarar han och fortsätter att flina. Jag skakar irriterat på mitt huvud samtidigt som jag skrattar ironiskt.
- Idiot, tror du inte jag vet vad du egentligen vill med Mona?, frågar jag honom och ser ironiskt på honom.
Cameron rycker på sina axlar och ser sedan på Joey.
- Vet du vad han snackar om?, frågar han honom och låsas som att han inte fattar något. Joey ser på Cameron en stund innan han flinar och skakar på huvudet.
- Samma gamla Cameron. Varför ska du alltid försöka sno andras flickvänner?, svarar han och ser på Cameron med ett flin.
- Kanske för att dom Ludvig alltid får är så söta eller sexiga, svarar han och flinar ännu mer.
Jag suckar och skakar bara på huvudet.
"Jävla pedo....", tänker jag för mig själv och sneglar lite mot min bil bara för att se så allt är bra med Mona.
- Nämen, tänk på saken, säger Cameron till mig och riktar sin blick mot mig. Jag fnyser lite åt vad han säger eftersom att svaret är ju så enkelt och självklart.
- Vad vill du att vi ska göra?, frågar jag honom istället och ser på honom så att vi får ögonkontakt.
Han flinar och går fram till mig innan han lägger sin ena hand på min axel.
- Du vet Percy? Han har enligt vår boss stulit en rätt så stor summa pengar från oss. Han vill att vi ska ta tillbaka dom, svarar han och ser allvarligt på mig.
Jag suckar lite och sneglar mot bilen där Mona sitter innan jag ser på Cameron igen.
- Okej, när börjar vi?, frågar jag honom och suckar.
- Imon, vi ska åka till London och sedan så börjar vårt uppdrag, svarar han och börjar gå tillbaka mot deras svarta van.
Anton och Leo följer efter honom medan Joey stannar kvar och ser på mig innan han kommer fram till mig och lägger sin hand på min axel.
- Det kommer gå bra, vi kommer bara vara borta i högst 10 dagar, säger han och ser vänligt på mig.
- Men vad ska jag säga till Mona?, frågar jag och suckar.
- Säg att du ska iväg på en liten resa eller något sådant, svarar han och tar bort handen från min axel.
Jag suckar yttligare en gång och ser på honom.
- Du har nog rätt, men jag kan inte ljuga för henne, säger jag och sneglar mot min bil.
Joey nickar förstående innan han börjar gå mot den svarta vanen.
-Hon kan ju alltid följa med, säger han och ser på mig innan han hoppar in i bilen och dom kör iväg.
"Jo, visst! Det är ju precis vad Cameron vill att hon ska göra", tänker jag och börjar gå mot bilen.
När jag kommer fram ser jag att Mona ligger och sover i bilen och kan inte hjälpa att börja le.
"Gash, vad söt hon är när hon sover", tänker jag och sätter mig vid förarsätet innan jag startar bilen och kör iväg.