This can't be true

Kapitel 1

| Kapitel 1 |

| Melodi's perspektiv |

*Beep*

*Beep*

*Beep*

Jag öppnade upp mina ögon och såg mig omkring. Fortfarande inte van vid min nya väckarklockas ljud. Solen strålade in igenom mina stora fönster och jag fick ett leende på mina läppar. Dock försvann det när jag kom på varför jag har väckarklockan ställd.

Skola.

Ny skola och allt. Min gamla brann ner. Ja, jag vet hur det låter men så var det faktiskt. Jag reste mig upp och tog en snabb dusch. Efter det tog jag på mig mina svarta jeans, mitt vita linne, en röd jacka och lite accessoar på det.

Efter det sminkade jag mig lite och borstade igenom mitt bruna hår. När jag var klar gick jag ner till köket för att äta frukost. Där nere satt mina föräldrar, Luna Esmeralda, Alpha Ethan och min älskade tvillingbror Oscar. Om man ser på mig och Oscar ser vi inte ut som tvillingar. Men vi ser inte helt olika ut, våra hjärtan slår i samma takt.

- Oscar varför är du uppe? Du är ju ledig idag eller hur? frågade jag

- Jodå, men jag har lite läxor att göra. Ska jag skjutsa dig?

- Ja tack, gärna, svarade jag och han nickar.

Efter frukosten var jag redo att åka. Oscar kom fram till mig och klappade mig på axeln. Sen gick vi ut och satte oss på hans moppe. Påväg till mitt nya gymnasium då. Känns ju bra att ha missat en hel termin i ettan... Not!

En positiv sak är i alla fall att jag snart är 16! Då kommer jag träffa min älskade Mate. Oscar släppte av mig och åkte iväg hem igen, efter att jag kramat om honom.

Jag gick längst skolgården och in i skolan. Jag letade upp rektorns kontor och hon visade mig till min första lektion. Hon knackade på och en medelålders kvinna öppnade dörrarna med ett stort leende på läpparna. Hon visade mig in och ställde sig vid katedern. Likaså gjorde jag.

Något är fel. Det känner jag redan. Men jag kan inte sätta fingret på vad.

- Tystnad alla elever! Det här är Melodi och hon ska börja här idag. Vill du berätta lite om dig själv? frågade hon mig.

- Eh, visst. Jag heter som sagt Melodi. Jag börjar här för att min gamla skola brann ner. Jag älskar musik och att sjunga. Det var nog det. Vill ni vet något är det bara att fråga sen, sa jag

Direkt såg jag hur två händer sträcks upp i luften. Läraren, som heter May, sa namnet Emma och någon börjar prata.

- Vilket är ditt favorit ämne? Frågar hon

- Eh, jag gillar inte direkt skolan. Men typ musik eller idrott, svarar jag

- Är du singel? Du är sjukt snygg, ropar någon längst bak.

- Det får du väl ta reda på, retas jag och alla börjar skratta. Eller ja alla utom han som frågade.

Jag tog en sista blick utöver klassen. Min blick fastnade i ett par blåa ögon. Dem inspekterar mig från topp till tå. Likaså gjorde jag. Det är något med honom jag känner igen. May bad mig sätta mig ner bredvid Emma och Lycka. Vi lärde känna varandra snabbt och lektionen slutade nästan direkt. Vi hade tydligen idrott idag. Jag låtsades ta upp mobilen för att skicka iväg ett meddelande till någon som ska komma med mina idrottskläder. Dock länkar jag till Oscar.

'Oscar?'

'Ja?'

'Snälla kan du komma med mina idrottskläder? De står innanför min dörr'

'Amen det är klart!'

'Tack snälla! Men du... Det kan finnas en Blake här...'

'En Blake?! Varför skulle någon av dem vara där?'

'Kom och se själv!'

Efter mitt meddelande går jag tillbaka till Emma och Lycka. Vi går ut på skolgården efter alla andra. Tydligen så var man ute mycket på rasterna. Vilket jag inte hade något emot. Jag tittar mot killen som jag tror kan vara en Blake. Jag ser åter igen in i hans blåa ögon. Så fort vi får ögonkontakt tittar han bort.

- Vem är den där killen som spelar fotboll? I vit tröja och svarta jeans? Frågar jag mina nyfunna kompisar.

- Varför undrar du? Intresserad eller? Retas dem.

- Hahaha, nejdå. Tycker bara jag känner igen honom.

- Aaron Blake. Skolans populäraste kille. Den alla killar vill va och alla tjejer vi ha. Dock är han ingen player. Vilket gör så att alla vill ha och va honom ännu mer. Förutom jag och Em förstås. Vi har våra egna killar, svarar Lycka

Ha! Han är en f****ng Blake! Jag visste det!

Fan...

- Jaså, jaha va kul. Vilka är det? Frågar jag för att leda bort samtalet från Aaron.

- David är min och Eric är Emma's. Dem är en del av Aaron's gäng. Så vi brukar hänga med honom ibland, svarar hon igen.

Efter en stund kommer Oscar in på skolgården med min idrottsväska. Jag går fram till honom och ger honom en kram som tack. Han kollar sig omkring och jag ser hur han stelnar till när han möter Aarons blick.

Inte långt efter stelnar jag till när jag märker att Aaron är påväg mot oss...

----------
Jag är verkligen ledsen över att ni fick vänta så länge på första kapitlet! Hoppas i alla fall att ni gillade det!

Kommentera gärna vad ni tyckte och rösta om ni gillar det :)
/ Kram på er, Tuva

----------