This can't be true

Kapitel 6

| Kapitel 6 |

| Melodi's perspektiv |

Matte, det är inget ämne jag gillar. Det är ganska lätt enligt mig, men det är tråkigt. Det finns ju roligare saker att göra så att säga. Det är iallafall sista lektionen för idag. Dessutom är det fredag, kan det bli bättre? Okej, jag måste erkänna, att ha matte som sista lektion en fredag eftermiddag är inte kul, seriöst...

Men efter skolan ska jag gå och shoppa med Emma och Lycka, vilket ska bli jättekul.

Jag är helt borta i min tankar att jag inte märker att lektionen slutar. Jag och tjejerna skyndar oss tillbaka till skåpen och lägger in våra saker.

Men denna eftermiddag blev inte riktigt som tänkt... För när vi tagit ut våra saker och var redo att gå kom Eric, David och Aaron.

- Hej gummor, säger Aaron när han stannar vid oss.

Eric och David kramar om oss alla samtidigt som Aaron ignorerade mig och kramar om Emma och Lycka. Inte för att jag bryr mig. Jag är glad över att han inte kommer i närheten av mig.

- Jag hörde att ni ska till köpcentrumet, sa Eric.

- Gör det något om vi hänger med?, frågar Aaron.

Vi tittar på varandra och tjejerna ger mig blicken som visar att jag ska svara. Jag himlar med ögonen mot Aaron och flinar.

- Eric och David får gärna följa med, men du får tyvärr stanna här eller åka hem i din egen ensamhet.

- Mel, det där gjorde ont i mitt lilla hjärta, svarar Aaron och för handen till hjärtat.

- Ja, ett litet hjärta har du minsann, svarar jag.

Jag vet inte vad som hände, men på något vänder lyckades tjejerna övertala mig så att Aaron skulle få följa med. Efter att han hjälpte mig tidigare var det väl som tack antar jag. För jag uppskattar det verkligen.

Och på något ännu konstigare vänster hade vi trevligt, eller ja om man utesluter Aarons kommentarer 24/7. Jag övertalade dock tjejerna att var med på något litet som jag funderat på att göra ett tag nu.

Killarna skulle iväg på något. Så jag tänkte att det var ett bra sätt att säga hejdå. Vid stod i mitten av köpcentrumet vid den stora fontänen.

- Jag har tänkt på detta hela dagen Mel, seriöst vad har du gjort med ditt hår? Det ser ut som ett fågelbo, sa Aaron när han kramat Em och Ly hejdå.

- Vad bra att du märkte det! Jag försökte få det att likna dig.

- Då misslyckades du ju totalt gumman, svarade han.

- Verkligen? Jag tycker att det vart raka spegelbilden.

- Men jag ser inte ut som ett fågelbo.

- Akta vart du går, annars faller du ur ditt säkra lilla fågelbo, sa jag tillsist.

Eftersom han inte visste vad han skulle svara förberedde han sig för att gå. Det han inte visste var att jag bad Ly knyta ihop hans skosnören. Vi var taggade på att se han reaktion när han upptäckte det. Dock märkte han det inte och ramlade rakt ner i fontänen.

Man kan ju säga att vi fick ett mycket roligt slut på dagen. Innan även vi tog oss hem fick vi in i en sista affär och köpte lite kläder. Sen tog vi tåget och åkte hem till mig, vi skulle ha en liten sleepover.

- Mel? Är det du?, ropar Oscar när vi kom in.

- Jupp. Oscar du skulle ha varit i mitten av köpcentrumet för en halvtimme sen. Det var oslagbart!, ropar jag tillbaka.

- Vad har du nu gjo... Åh, hej, jag är Oscar Melodis bror, sa han när han såg Em och Ly.

- Det här är Emma och Lycka, säger jag.

Vi förklarar lite snabbt vad vi gjorde mot Aaron. Oscar frågade om han kunde anställa oss, vilket vi självklart sa ja till. Efter en stund gick vi upp på mitt rum för en tjejkväll.

Av någon anledning känns det som att jag kommer få frågan jag inte vill svara på. Och det blir självklart så...

----------

Kommentera gärna vad ni tyckte och rösta om ni gillar det :)
/ Kram på er, Tuva

----------