| Kapitel 20 || Melodi's perspektiv |
Vi stannade bilen och Aaron var snabbt ute. Alisha kom springande och kramade om honom. Jag gick och ställde mig bredvid Aaron och han presenterade mig för Alisha. Hon kramade om mig och jag fick en glad känsla.
Plötsligt stelnade hon till i kramen och jag tittade undrande på henne. Men hennes ögon var fast på Oscar. Oscar vände huvudet och kollade in i hennes ögon. Han gick fram till henne och gav henne en kram.
- Mate, sa Oscar och jag började hoppa upp och ner.
- Melodi, vad gör du?, frågade mamma undrande.
- Oscar och Alisha är mates.
- Jag är så glad för er också. Nu har båda mina fina barn träffat sina mates. Trevligt att träffa dig Alisha, sa pappa.
- Jag tycker detsamma Alpha, sa Alisha.
- Kalla mig Ethan snälla du.
Vi gick in till vardagsrummet och talade om historien för Alisha. Hon visste inte vad hon skulle säga. Hon sa att hon visste att hennes föräldrar skulle förstå.
- Skulle jag kunna få träffa min bror? frågade mamma efter en stund.
- Självklart, jag går och hämtar honom, sa Aaron.
- Vänta, jag följer med dig, sa jag och tog hans hand.
Vi gick ut och gick mot Lucas och Erics hus. Vi hörde dem i trädgården och gick dit. Jag tog ett djup andetag och pussade Aaron på kinden innan vi gick runt den sista husknuten.
- Hej Aaron, Hej Melodi hur är det? frågade Eric och log mot oss.
- Vi har viktiga nyheter för dig och Lucas, sa Aaron.
- Jasså, har det hänt något? frågade Lucas och kom fram till oss.
Vi berättade hela historien och de såg helt chockade ut. De var tysta en stund tills Lucas öppnade munnen.
- Är du min systerdotter? frågade han mig.
- Då är du min kusin, sa Eric.
- Ja, min mamma är i Flockhuset och hon vill jättegärna träffa er.
Vi gick tillbaka till Flockhuset. Mamma satt ute på trappan och tittade upp när vi kom. Hon ställde sig upp och Lucas gick fram till henne. Man kunde se så tydligt att de var släkt. De kramade varandra länge.
De avbröt kramen när en bil stannade bredvid dem. Det var Jake och Josefine. Jag stelnade till och Aaron pussade min kind. Jag log mot honom och vi gick fram till hans föräldrar som såg chockade ut.
Vi satte oss alla i trädgården och talade om allt. Som Alisha hade sagt så förstod och stöttade Jake och Josefine oss helt. Mitt under fikat kom Minda från ingenstans.
- Jag menar inte att störa, men både Salja och Adam är inlåsta och kommer inte skada er igen.
- Tack så mycket Minda, sa mamma.
----------
snart slut :(Kommentera gärna vad ni tyckte och rösta om ni gillar det :)
/ Kram på er, Tuva---------
YOU ARE READING
This can't be true
Werewolf!! VARNING ¡¡ Detta är bok två av 'Is This Who I Am' Så jag rekommenderar att ni läser den först! Detta kommer handla om Esse's och Ethans barn, Oscar och Melodi. Det kommer handla om deras liv och deras sökan efter sina mates :) _______ Jag hoppas...