This can't be true

Kapitel 5

| Kapitel 5 |

| Oscar's perspektiv |

Helt plötsligt kände jag en stark smärta i magen. Inte min utan Mel's.

'Mel?! Vad hände?'

Men jag får inget svar. Jag reste mig upp från stolen och sprang ut i korridoren med min lärare ropande efter mig. Jag sa att jag inte mådde bra och behövde åka hem. Han trodde mig inte, men lät mig gå.

Jag skyndar till min bil och åker till Melodis skola.

| Aaron's perspektiv |

Jag och de andra letar överallt efter Melodi. Vi springer ut och ser henne och Emil vid eken.

- HEY Emil, skriker jag och han vänder sig snabbt om.

Han tittar på mig. Jag och killarna går direkt mot honom. Medans tjejerna springer fram till Mel.

- Vad tror du att du håller på med?

- Märka min Mate. Det har du ändå inte något med att göra. Även fast du är son till en Alpha. Vad som händer mellan mig och Mel, är mellan oss.

- Jodu det har jag faktiskt, sa jag.

- Vad snackar du om?

- Jag pratade lite med din mamma. Du fyllde år för två månader sen. Kom till Flockhuset 19:00 ikväll och ta emot ditt straff.

Ha sa inget. Han bara gick. Vi gick fram till Melodi och jag tog henne i mina armar. Jag tänkte bära henne till min bil för att skjutsa henne hem. Men då ser jag hennes bror komma gående mot oss.

- Vad har ni gjort med henne?!, frågade han argt.

- Vi har inte gjort något, sa Emma.

- De hjälpte mig Oscar, sa Melodi svagt.

- Isåfall tack för att ni hjälpe mig syster. Nu åker vi hem Melodi.

-Klockan 19:21-

Emil rusar ut ur Flockhuset och jag ler mot min far. Emil har fått gå klart denna termin i skolan. Sen ska han och hans familj, om familjen vill, bli tvinga att lämna oss och aldrig komma tillbaka. Eftersom hans familj inte vill lämna honom skulle de också följa med.

Vi länkade hans straff till Melodi och hon tackade oss alla. Innan jag skulle gå och lägga mig slog en tanke mig.

'Melodi?'

'Ja', svarade hon.

'Varför länkade du bara till mig?'

'Pågrund av det du sa innan. Jag skulle inte låta honom märka mig, och då kom jag och tänka på dig'

'Jaha, okej', svarade jag.

'Tack igen, men detta förändrar inte vem du är. Jag kommer inte vara snäll mot dig om du skulle tro det' länkade hon.

'Det skulle jag aldrig tro Melodi' svarade jag och somnade med ett leende på läpparna.

----------

Bara för att det är fredag får ni ett till kapitel ;)

Kommentera gärna vad ni tyckte och rösta om ni gillar det :)
/ Kram på er, Tuva

----------