forgive me | h.s

chapter 2

Låt:

The feeling - Justin Bieber, Halsey

Youth - Troye Sivan

(Hoppat fram nu så ingen blir förvirrad)

Alisons perspektiv.

"Är det okej om jag kommer över?"

"Ja snälla, jag behöver dig." suckar jag och lägger på.

Efter tio minuter knackar det på dörren och jag går fort dit för att öppna.

"Hej hjärtat." Laurens armar omfamnar mig och kramar mig hårt och länge.

"Hej, ska vi gå in och sätta oss?" frågar jag. Hon nickar kort och hänger av sig jackan. På övervåningen hörs det musik från pianot, Darcys pianolärare är här. Under tystnad går vi in till tv-rummet och jag sätter mig ner med en suck.

"Hur är det?" frågar hon och lägger upp ena armbågen på soffryggen innan hon bekymrat lutar huvudet mot handen. Ännu en gång suckar jag och drar med handen över pannan.

"Jag vet inte, det känns bara som att vi glider isär mer och mer för varje dag." berättar jag tyst.

"Kan inte det vara för att han är i USA och jobbar?" frågar hon och ger mig ett milt leende.

"Jag vet inte. Han svarar knappt när jag ringer eller smsar och är hela tiden ute och festar. Niall svarar liksom oftare när jag försöker få tag på honom." berättar jag med en besviken och kluven ton. Klumpen i halsen växer för varje sekund som går.

"Försök att ringa honom." säger hon och tar upp min mobil från bordet. Med en suck slår jag in lösenkoden och trycker på hans namn i kontakterna. Det var en vecka sedan vi pratade senast. Förut skickade vi minst femtio sms om dagen. Signal efter signal går fram men inget svar. Hopplöst lägger jag på och lägger tillbaka mobilen på bordet.

"Om han är i studion borde han ringa upp, men det händer aldrig." säger jag lågt. Klockan är runt tio på morgonen borta i LA. Han borde vara uppe nu. Jag tar upp mobilen igen för att ringa Niall och han svarar efter några signaler.

"Hej Ali! Hur är det?" Hans glada röst får mungiporna att åka upp lite.

"Hej, jo det är väl bra. Jag tänkte bara höra om du vet var Harry är?" säger jag osäkert. Att det är bra är en lögn, allting håller på att rasa samman.

"Jag antar att han sover. Är det något som har hänt?"

"Nej, jag har bara inte hört av honom på länge. Han svarar inte på sms eller samtal." berättar jag.

"Okej, han var ute igår och festade men jag ska hämta upp honom senare på vägen till studion. Jag ska prata med honom då."

"Tack så mycket Niall, du är en ängel." säger jag.

"Ingen fara, det är väl du som är ängeln om någon." säger han och lägger på. Lauren tittar på mig med höjda ögonbryn för att få mig att berätta.

"Han sover och var ute igår men Niall skulle prata med honom." suckar jag.

"Det kommer ordna sig." säger hon mjukt och ger mig ett medlidande leende.

"Jag vet inte. Varje dag kämpar jag för att hålla ihop den här familjen men får ingenting utav honom. Jag känner mig så desperat, det är alltid jag som ringer, det är alltid jag som hör av mig och försöker." säger jag och drar med fingrarna under ögonen för att torka bort tårarna. Att Louis, Niall, Liam och Harry bestämde sig för att åka till USA tillsammans för att skriva lite ny musik var självklart underbart, men det känns som att allting mellan mig och Harry går utför. Vi får snart vårt andra barn och jag vet inte när han kommer hem. Jag behöver honom.