Kap 13

77 7 3
                                    

~REDIGERAD~

~Diamants perspektiv~

Mörkret omringar mig. Inte ens den minsta ljusstrimman syns. Jag kan känna hur ön förlorar kraft och ondskan växer. Men vad kan jag göra? Jag lät dem ta mig. Och nu kommer ön gå under på grund av mig. Bara Rebecka lyckas att hitta de fyra och lära sig att använda magi...

Plötsligt öppnades dörren, en mörkklädd person kom in med en silverkedja. Jag visste vad som skulle hända. Jag stod helt stilla när personen satte fast silverkedjan runt min hals. Genast kände jag hur mina krafter stoppades av ett motstånd. Jag följde snällt efter. Eftersom jag inte kan göra något annat. 

Personen förde mig till en rund plattform och satte fast mig i mitten. När jag tittade runt, såg jag Mr Sands och mörkerryttarna. Men även många andra som arbetar här. Jag stod inte här länge innan jag attackerades av de mörka krafterna. 

Jag försökte stå upp. Men, eftersom mina egna krafter stoppades var jag inte lika stark. Mina muskler skakade och andningen blev tyngre. Plötsligt damp jag ner och låg helt stilla medan de mörka krafterna fortsatte attackera mig.


~Rebeckas perspektiv~

"Alex!? Linda!? Lisa!?" ropade jag högt när jag sprang in i vingården.

De verkar inte vara här. Var kan de då vara?

Jag fick syn på Stefan och rusade fram till honom. Han kollade oroligt på mig när jag närmade mig honom. 

"Stefan, vet du vad Alex och de är?" frågade jag skakigt. 

"Jag tror de red till Valedale för att prata med Elisabeth", sa han lugnt. 

"Okej. Tack", sa jag snabbt, innan jag sprang in i stallet. 

Som tur var stod Gray här inne. Jag slängde mig snabbt upp och satte fart mot Valedale. Jag manade på Gray. Om jag får gissa har jag nog aldrig ridit såhär fort förr. Träden susade förbi. Jag manade på Gray ännu mer, om ens möjligt. 

Efter ett litet tag började jag se den lilla byn. Alla kollade frågande på mig när jag galopperade förbi. Jag tvärstannade Gray utanför Elisabeths hus. Alex, Linda, Lisa och Elisabeth kom ut. 

"Vad är det Rebecka?" frågade Linda oroligt. 

"De har Diamant", sa jag. 

"Hur?" frågade Elisabeth.

"Hon..." Min röst sprack. Jag kunde inte få fram ett enda ord.

"Jaja det är inte så viktigt. Det viktiga är att vi måste hitta de andra fyra hästarna. Och lära dig att använda magi", sa Elisabeth 

"Finns det fler som är som Diamant?" frågade jag. Då jag inte har hört det här innan.

"Ja, men som bara har ett element", sa Elisabeth och slog upp en tjock stor bok. "Okej. Alex och Lisa letar rätt på hästarna. Så hjälper jag och Linda, Rebecka."

Alex och Lisa nickade, innan de försvann till skogen. Där deras hästar stod. 

Så började min långa och jobbiga träning...


~Alexs perspektiv~

"Kom igen nu. Vi måste skynda oss", sa jag och slängde mig upp på Tin-Can. 

"Jag vet. Men vart kan de vara?" sa Lisa och slängde sig upp på Starshine. 

"Jag har ingen aning", sa jag och satte av i galopp. 

ElementhästenTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang