Protected

30.

"Leah gumman, är du säker på det här?" Frågar mamma för säkert femtioelfte gången och placerar sina händer runt mitt ansikte.

"Ja, och dessutom, allt är redan betalt och fixat" säger jag och pratar extra tydligt med en säker stämma.

"Du kan alltid komma hem till oss om du känner dig ensam eller ångrar dig, okej?" Fortsätter hon och låter aningen tveksam över situationen. Jag ler och nickar och omfamnar henne i en kram.

"Jag flyttar bara några kvarter bort, inte till andra sidan jorden" yttrar jag med skratt i rösten som mamma instämmer på.

"Okej, ta hand om dig. Jag älskar dig" säger hon som ett sista farväl för stunden.

"Jag älskar dig med, kör säkert" säger jag och följer mamma med blicken när hon tar sig till bilen och åker iväg. Exalterat går jag tillbaka in till lägenhetsbyggnaden och tar hissen upp till femte våningen. Jag tar fram mina nycklar och låser snabbt upp dörren. Min mage fylls av ett pirr när jag stiger in i lägenheten som numera är mitt nya hem.

Med hjälp av lån, mina egna pengar och en gnutta hjälp av mamma och pappa har jag kunnat skaffa mig en nyrenoverad tvåa.

Den är liten, men eftersom det bara är jag som bor i den passar den perfekt. Jag kände att jag behöver en ny start, och flytta hemifrån är en bra början.

Lite här och var i lägenheten står flyttlådor som jag ännu inte hunnit packa upp, men alla möbler och andra nödvändiga saker är i alla fall upplockade. För en gångs skull känns det inte som ett åskmoln förföljer mig och regnar över mitt glada humör, utan jag känner mig geutint glad, och det gör mig lycklig.

Det plingar till på dörren och den första tanken som slår mig är att mamma kommit tillbaka och har ångrat sig och vill försöka övertala mig att följa med henne hem.

Jag öppnar dörren men framför mig står inte mamma, utan Mike.

"Mike, vad gör du här?" Frågar jag överraskat medan han drar in mig i en stor kram.

"Jag ville hälsa på hemmafrun" säger han och jag flyttar mig åt sidan så han kan träda in.

"Fast jag är ju inte gift" påpekar jag med ett skratt och Mike rycker nonchalant på axlarna.

"Vi kan göra ett litet undantag"

Några timmar senare sitter vi mätta och trötta placerade i min säng. Mike hade envisats med att laga mig en middag av det lilla jag hade i kylskåpet, och det han förklarade som en femstjärnig pastarätt blev senare bränd köttfärssås med överkokt spagetti. Hela middagskalaset slutade med att vi gick och köpte pizza.

"Ugh, jag är så himla trött" utbrister jag och slår ut med armarna för att överdriva mitt konstaterande. Mike ligger tvärs över sängen vid mina fötter och hans blick är fäst på min.

"Vi kan kolla på film" föreslår han och ser menande på datorn som står placerad på nattduksbordet.

"Då kommer jag somna" klagar jag och rynkar på näsan vilket får Mike att skratta tyst, men slutar tvärt.

"Jag vet någonting som kan pigga upp dig" säger han tankspritt och jag vet inte om det är min hjärna som spelar mig ett spratt men hans stämma låter nästan lite... Sensuell?

När jag inte svarar sätter han sig försiktigt upp och med stora ögon granskar jag hans varenda rörelse. Långsamt kryper han fram till mig och sväljer hårt av tanken om vad som kanske kommer hända. När han sitter med ansiktet bara några centimeter ifrån mig släpper jag ur mig ett hackigt andetag. Precis i sekunden som jag tror han kommer kyssa mig placerar han istället sina fingrar vid min midja och börjar kittla mig. Jag brister genast ut i gapskratt och han grenslar mig för att försöka hålla mig på plats.

"S-sluta" får jag fram mellan skratten men Mike fortsätter envist.

"Sn-snälla" skrattar jag och efter en stund anser Mike att jag är pigg nog och slutar med sin aktivitet.

"Du skulle sett ditt ansikte" säger han medan jag försöker återhämta mig från skrattattacken. "Du såg helt vettskrämd ut"

Tanken av att jag trodde han skulle kyssa mig får mig att rodna. Men det faktum att jag inte gjorde något motstånd eller visade på något sätt att jag inte ville får mig att skämmas ännu mer - för jag gjorde mig beredd att besvara kyssen.

~~~~~~~~
Har för en gångs skull ingen söndagsångest. Så himla skönt