Sanningen

Dog han?

Vi har åkt i 6 dagar nu och ja jag kan säga att vi har blivit riktigt less på att sitta i en bil dygnetrunt. Hettan gör än galen och vårt vatten är slut så vi är helt desperata på att hitta det. Vi hade stannat på några gammal bensinmackar och tankat och även letat vatten men det var slut överallt. Nu har vi inte tankar på två dagar och bensinen började närma sig slut. Jag blev bara mer och mer stressad för varje minut som gick.
-Vad är det? Frågade Grace och pekade framför oss. Jag kisade och såg något svart längre bort.
-Jag vet inte.. Eller jo är det hus? Sa jag med en sammanbiten min.
-Det kanske finns bensin och vatten sa hon och hade ett leende på läpparna. Eller smittade tänkte jag och pulsen ökade junärmare vi kom husen.

Vi åkte på en sandig väg och tittade oss omkring. Jag körde sakta för att hinna se.
-Där? Frågade Grace och pekade på en affär som hade sönderslaget glasfönster. Där inne var hyllor omkulvältna men jag tyckte jag skymtade några vattenflaskor. Jag tittade mig oroligt omkring mig. Solen var mitt på himlen och värmen brände på huden.
-Okej jag går in, sa jag och tog fram en pistol och laddade den.
-Jag följer med, sa Grace och var påväg att spänna lös säkerhetsbältet.
-Nej jag går in själv. Om en med "The Flare" kommer måste du köra härifrån och hitta friska människor så fort som möjligt sa jag. Jag öppnade sakta dörren och tittade ut. Jag såg inget så jag klev ur bilen och stängde försiktigt dörren för att ingen skulle höra. Jag visste att det måste va någon som bodde där för där det fanns hus fanns det smittade. Jag gick med pistolen framför mig och in genom den trasiga dörren som stod öppen. Jag tittade mig omkring och såg fyra vattenflaskor på golvet jag tog fort tag i de och påvägen tillbaka såg jag även två enliter flaskor. Jag stoppade pistolens handtag i munnen och tog även de tvåliter flaskorna. Jag började gå mot bilen och Grace hade öppnat dörren åt mig. Jag slängde in flaskorna i bilen och precis som jag ska sätta mig i bilen hör jag hur en pistol laddas bakom mig. Jag stelnade till av ljudet och vände mig sakta om. Där stod en man i kanske 60 års åldern med en pistol laddat mot mig. Jag hade nu min pistol i min hand och jag hörde hur han mumlade fram:
-Ni måste betala det där.. Ni.. Ni måste faktiskt betala för det där. Han skakade i hela kroppen. Han var smittad det gick inte att missa men det var svårt att veta hur länge han hade kommit.
-Vi behöver verkligen vattnet och vi har inga pengar sa jag tillbaka. Han fick ett stelt ansiktsutryck och jag hoppade nästan till när jag såg typ fyra andra män i 50-60 års åldern bakom honom. Inga av de hade pistoler men den ena hade ett basebollträ den andra en spade, den tredje hade en kökskniv (som hade använts kan jag säga..) och den sista hade inget vapen men jag är säker på att han kunde slå ner mig på en sekund. Alla hade otäcka blickar och alla hade blicken fäst på mig. Innan jag han tänka vad jag höll på med tryckte jag av pistolen riktat mot manen med pistolen riktat mot mig. Efter det hoppade jag fort in i bilen stängde dörren och tryckte på gasen och vi åkte fort därifrån. Jag såg hur de andra fyra männen försökte springa efter men vi kom fort ifrån dem. Jag var helt chokad över händelsen och jag skakade lätt.

När vi hade åkt ett tag och det var bara öken framför oss stannade jag bilen. Jag öppnade fort dörren och föll ner på mina knän på den varma sanden. Jag knöt mina nävar runt sanden och jag kände hur hela jag skakade.
-Leia hur är det? Frågade Grace och tog hennes hand på min axel.
-Jag sköt honom... Jag.. Jag sköt honom.. Mumlade jag fram och Grace satt sig på huk framför mig och sa:
-Du hade inget val. Han riktade en pistol mot dig och om du hade försökt sätta dig i bilen hade du varit död nu. Jag hade knappt hunnit tänka vad jag gjorde jag bara sköt honom. Jag visste att han var smartast att skjuta för de andra behövde komma närmare för att skada mig, medan han med pistolen kunde stå kvar där och döda mig, tänkte jag och gav ifrån en djup suck.
-Och dessutom så sköt du honom bara i handen så han tappade pistolen jag såg faktiskt aldrig att han dog, tillade Grace och försökte få ögonkontakt med mig.
-Jag dödade honom inte... Jag dödade honom inte.. Försökte jag intala mig själv.