"GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN!!!" skrek jag och hoppade upp och ner i Ross säng, jag hörde fotsteg och efter en stund stod alla andra och tittade förvirrat på vad jag höll på med. "Molly, jag kommer döda dig.." Morrade Ross och tittade nyvaket på mig där jag stod i hans säng.
"Skärp dig, du älskar mig" fnös jag och hoppade ner från hans säng och gick ut ur rummet och lämnade dom andra i förvirring.Jag satt i köket och drack kaffe när dom andra kom ut, jag satt med näsan begravd i min dator som vanligt och försökte skriva klart uppsatsen jag skrivit på i 2 veckor för att få den perfekt.
Locket på datorn fälls ner och jag vänder irriterat upp blicken och tittar in i Ross bruna ögon, "Vad det där verkligen nödvändigt?" Jag suckar och himlar med ögonen, "Ja eftersom du så vackert påminde mig om att det är min födelsedag så tycker jag du kan lägga undan datorn för en dag" Han försöker se charmig ut och jag fnissar lite. "Okej bara för att det är din födelsedag babyboy" Jag kysser honom snabbt på kinden och ser Rockys avundsjuka ansiktsuttryck.Jag går fram till honom och ställer mig på tå och ger honom en kyss på munnen som snabbt förvandlas till hångel, vi blir snabbt avbrutna av att någon harklar sig. "Jag har fortfarande inte vant mig vid er två och dessutom borde du ta på dig byxor Molly.." Andreas tittar trött på mig..
"Förlåt.." Jag rodnar lite och springer upp till vårt rum och drar på mig ett par pyjamas byxor och slänger upp håret i en slarvig bulle och går ner till köket igen.
"Så folk börjar väl trilla in vid nio tiden, jag vet inte hur många det blir men jag tror alkoholen räcker till alla" säger Riker när jag kliver in i köket och slår mig ner bredvid Rydel.
Samtalsämnet flyter på men jag sitter mest tyst och lyssnar, jag är fortfarande nervös inför ikväll men har bestämt mig för att inte dricka eftersom jag tycker om att ha kontroll.."Vad ska du ha på dig Molly?" frågar Rydel och jag tittar upp på henne, "Jeans och en tjocktröja typ.." Jag rycker på axlarna och ler. "Nej det ska du inte, jag har kläder åt dig!" Hon flinar och jag släpper ut en tyst suck.
"Du ser jätte fin ut sluta vara så nervös!" Rydel ler och jag nickar, jag har en svart lång kjol som går till mina fötter med en skurning från knät och ner och till det har jag en militär grön hoodie som slutar ovanför naveln. Klockan var nio och folk hade börjat trilla in och jag satt för tillfället på köks ön och drack cola, alla syskonen inklusive mina egna var iväg och minglade medans jag var lite blygare.
Jag hoppade ner och gick runt i huset när någon tog tag i mig och drog iväg mig, "Du skrämde skiten ur mig Shor.." Jag suckade och tittade på honom, han såg nervös ut. "Mitt ex är här.. Courtney och Alexa.." Han bet sig nervöst i kinden. "Är båda dina ex?" Jag höjde på ena ögonbrynet. "Nej bara Courtney.." Han synade mig med en förvånat uttryck. "Varför bjöd du in henne om du nu så uppenbarligen inte ville ha henne här?" Jag korsade armarna över bröstet och flinade åt honom.
"Jag bjöd inte in henne, hon bjuder in sig själv.." Han drog fingrarna genom håret. Precis när jag skulle svara hör jag Rydel ropa på mig, jag ger Ross en klapp på axeln innan jag går mot Rydel som står med två tjejer jag aldrig träffat innan.
"Molly, detta är Courtney och Alexa!" Rydel pekar först på en brunett och sedan på en blondin och jag ler mot dom. "Jag är Molly.." "Ni kan ju lära känna varandra jag ska bara prata med några andra!" säger Rydel snabbt och innan jag hinner invända har hon försvunnit i folk massorna.
"Så hur känner du Lynch familjen?" blondinen som hette Alexa synade mig uppifrån och ner och jag skruvade obekvämt på mig. "Vi är vänner, Rocky och jag pluggar tillsammans och mina bröder umgås med dom" svarar jag kort vilket är hela sanningen men jag är inte den som skryter om att jag har pojkvän och det kändes ändå inte så viktigt. "Hur känner ni dom?" frågar jag trotts att jag vet svaret. "Jag har vart tillsammans med Ross och hon med Rocky" svarar Courtney och pekar på Alexa och jag stelnar till, jag är egentligen inte den svartsjuka typen men jag kunde knappast tävla emot Alexa..
"Jaha.." var allt jag kunde svara. "Jag ska ta något att dricka bara" Jag log. "Vi följer med!" svarade Alexa snabbt och jag nickade och rörde mig emot köket. Jag öppnade kylen och tog ut en till cola och hoppade upp på köks ön igen, dom tog varsin öl och stod kvar med mig i köket.
"Så är du rik?" frågade Alexa plötsligt och jag satte cola i halsen, "Ursäkta?" Jag tittade förvånat på henne. "Jag såg bilder på dig i någon tidning från ett välgörenhets event" svarade hon kort. "Jag representerade min pappas företag eftersom han var iväg på en affärsresa" på något sätt kändes det som om hon fiskade efter någonting. "Jaha så det är därför dom umgås med henne!" Utbrast Courtney och jag höjde på ena ögonbrynet och tittade frågande på henne, "Vad menar du med det?"
"Alltså, dom skulle aldrig umgås med någon som dig om du inte var rik eller har rika föräldrar vilket du har!" förklarade Courtney snabbt som om det var det mest självklara någonsin. Innan jag hann svara kom Riker in i köket och såg irriterad ut, "Hej tjejer" sa han kort och kollade mot Alexa och Courtney, "Hej Molly, har du kul?" Han gav mig en menande blick, "Ja vi har det jätte trevligt, dom förklarade precis för mig att ni endast umgås med mig för att jag har rika föräldrar" svarade jag lugnt och såg hur dom spärrade upp sina ögon. "Så du har inte berättat för dom?" Riker flinade lite och jag skakade på huvudet, Rocky och Ross klev in i köket och tittade på den konstiga grupperingen. "Vad har hon inte berättat?" Alexa tittade irriterat på mig. "Ingenting speciellt, men ni har förmodligen rätt.. Dom umgås bara med mig för mina pengar" jag ler falskt emot dom innan jag hoppar ner från bänken.
"Hej babe, det var längesedan" säger Alexa med ögonen på Rocky, "Ehm Hej Alexa, vad pratar ni om?" Han tittade på mig och Riker. "Vi förklarade bara för den där att ni egentligen inte vill umgås med henne så slipper ni säga det" svara Alexa så sött som hon bara kunde och pekade på mig.
YOU ARE READING
Lose ourself in each other.
Fanfiction"When he touches me it's like nothing else matters." The one person that makes everything okay again.