CLOSER | M&M

Del 18

Jag vaknade hastigt upp av ett starkt ljud av musik som spelades i rummet. Jag satte mig upp och såg Emma som stod med hennes mobil i handen och dansade runt i rummet till låten Fick Feeling av Samir & Viktor.

"Tjenare Louisanpisan!! Har du hört om dem här, Samir & Viktor? Så grymma!" sa hon och försökte sjunga med i texten.

Jag gäspade och sträckte på mig.

"Godmorgon Emma." sa jag och fnissade till. "Jag har hört om dem, de är bra."

"Bra? GRYMMA!!" sa hon och dansade ut ur rummet.

Jag la mig ner i sängen igen och tog upp min mobil. Klockan var snart tio. Jag scrollade ner och kollade på alla notiser som jag hade fått under natten. Mestadels så var det från snapchat. Plötsligt så stannade jag upp vid ett sms, ett sms från Anna.
Hon hade skrivit:

"Förlåt, men jag tror inte vi kan vara vänner längre. Jag är så jävla kär i Marcus och du är ju tydligen ihop med honom så allt blir bara konstigt."

Jag suckade och struntade i att svara. Jag visste att hon snart skulle komma över allting och vi skulle vara så gott som bästisar igen.

"Tja, är du vaken?" hörde jag Martinus säga utifrån dörren.

"Ja, jag blev väckt av Emma." sa jag och skrattade

"Förlåt för henne. Hon har blivit besatt av Samir & Viktor helt plötsligt." sa han och skrattade.

"Det är lugnt." sa jag och log.

"Mamma sa att vi drar till Marcus om en timme så du vet." sa han.

Jag nickade och han gick in på hans rum igen. Jag gick upp och öppnade min resväska och tog ut mina svarta bootcut jeans och en vit t-shirt som jag sedan satte på mig. Jag kände för att vara väldigt simpel idag. Sedan började fixa iordning sminket och håret.

---

Den lilla timmen jag hade haft på mig gick fort. Jag hann inte ens äta någonting, dock vara jag inte så hungrig då det enda jag kunde tänka på var Marcus och att jag skulle få träffa honom idag äntligen.
Alla vi satte oss i bilen, jag, Emma & Martinus i baksätet och Kjell-Erik & Gerd-Anne där fram. Sjukhuset låg tydligen en bit utanför Trofors så det tog en halvtimme innan vi var framme.

Väl framme vid sjukhuset så klev vi alla ut ur bilen. Martinus hade ramen med den fina bilden och kortet från oss alla i handen. Gerd-Anne höll i en blomma och en chokladask. Vi gick alla in tillsammans och blev mötta i receptionen av en lång vitklädd man.

"Hej. Marcus mår lite extra dåligt idag, så att ni är medvetna om det." sa han till oss, speciellt riktat mot Kjell-Erik.

Kjell-Erik nickade och vi började gå efter mannen, som jag kunde gissa var en doktor, in till en lång korridor med många dörrar. Det pep lite här och var och många sjuksköterskor trängdes igenom den trånga korridoren. Vi stannade upp utanför rum 21 och doktorn började ta upp sina nycklar för att låsa upp.

"Ni kanske ska gå in bara några i taget." sa han innan han låste upp.

"Jag och Louise kan vänta." sa Martinus och gav mig en blick för att fråga om det var okej.

Jag nickade först mot Martinus och sedan mot Gerd-Anne och Kjell-Erik. Emma, Gerd-Anne och Kjell-Erik gick in tillsammans med doktorn. Jag försökte tjuvkika in men jag hann inte se något annat än en tv som satt uppe på väggen.

---

Snart får ni veta vad som hänt med Marcus... Nästa kapitel.
Kommer förmodligen ikväll 😘