CLOSER | M&M

Del 21

Jag låg kvar i Marcus famn ett långt tag, att känna och höra hans tunga andetag fick mig att känna mig lugn.

---

"Klara snart?" hörde jag Martinus säga.

Både jag och Marcus vaknade upp av det, tydligen så hade vi båda somnat. Jag satte mig upp och gäspade.

"Ja, förlåt. Jag kan lämna er ifred." sa jag och började sätta på mig min jacka.

"Nej, vi ska åka hem tror jag." sa Martinus. "Jag pratar ändå med Marcus varje dag."

Jag vände mig om mot Marcus där han låg nyvaken, han log mot mig och gnuggade sig i ena ögat. Jag lutade mig framåt och kysste honom.

"Vi ses imorgon, min fina." sa jag och smekte hans kind.

"Det gör vi, älskling." sa han.

Jag vände mig om och gick ut medan Martinus sa hejdå. Emma, Kjell-Erik & Gerd-Anne mötte mig utanför rummet.

"Hej! Vi har nuggets till dig." sa Emma och viftade med en Mc Donalds påse.

"Tack, vad gulligt av er." sa jag och tog emot påsen.

Klockan var mot fyra redan och jag var vrålhungrig då jag inte ätit något.
När Martinus kom ut så gick vi alla mot bilen och åkte hem.

---

Den veckan jag spenderade i Trofors gick alldeles för fort och dagen innan jag skulle åka hem hade kommit, den dagen då jag skulle behöva säga hejdå till Marcus för ett tag.
På bilen påväg till sjukhuset var stämningen inte som den hade varit dagarna innan. Jag tror att alla kände sorg över att jag skulle åka då Marcus skulle sakna mig. Vädret var inte heller på topp, det var mulet & det duggade smått.

Vi gjorde som vi gjort alla dagar, Emma, Kjell-Erik & Gerd-Anne gick in tillsammans först och sedan jag och Martinus. Jag och Martinus hade kommit varandra jättenära under den här veckan och vi hade haft så roligt med varandra. Vi hade inte bara haft kul bara jag och han utan hela familjen Gunnarsen och jag hade haft så extremt roligt den här veckan och jag skulle sakna dem alla.
Det var min och Martinus tur att gå in. Det var nästan så att jag kände att jag inte ville gå in alls, jag ville inte ha det här sista mötet.

"Jävlar, du var ju skit snygg idag." var det första som Marcus sa till mig när jag kom in.

På något sätt fick det mig att bli på mycket bättre humör än innan och var plötsligt betydligt mer glad över att vara här hos honom. Jag sprang fram och kramade honom och Martinus gjorde detsamma fast efter mig. Martinus satte sig på bordet under teven och jag på en fåtölj precis bredvid Marcus säng. Jag höll i Marcus hand, den var kall men trots det så värmde det ändå mig i kroppen att hålla i hans hand.

"Vet ni, jag kan åka med er hem ikväll. Jag har blivit utskriven. Jag är tydligen helt frisk!" sa han och sken upp som en sol.

"Skojar du med mig?" sa Martinus i chock och ställde sig upp.

"Ohmygoood!" sa jag och satte ena handen för munnen, ville inte släppa den andra handen som jag höll i Marcus hand med. "Då får jag spendera min sista kväll med dig, min favorit."

---

Jag, Marcus och Martinus satt ett tag och pratade. Stämningen hade lättat och vi skrattade så som vi gjort alla dagar innan.
Sedan var det dags för att dra oss hemåt, och denna gången med Marcus med oss. Kjell-Erik och Gerd-Anne var tvungna att skriva på en massor av papper så jag, Emma, Martinus och Marcus gick till bilen och väntade så länge. Att Marcus var frisk var helt ofattbart att förstå. Från en dag till en annan så var allt över.

---

Taackkk för 1k+ läsare!! 😘😘

Hur gamla är ni som läser? I want to know ;)