"Trofors nästa, Trofors." sa en kvinnlig röst i högtalaren.
Jag vaknade till från mitt dagdrömmande och började packa ihop mina hörlurar samt den halvfulla chipspåsen i min väska. Tåget började sakta in och rulla in på den lilla järnvägsstationen i Trofors. Jag såg Gerd-Anne & Emma stå och vänta på mig längre bak på perrongen. De vinkade när de såg mig.
Jag gick av tåget och började gå släpandes med min resväska mot Emma & Gerd-Anne. Emma sprang mot mig med öppna armar och ett stort leende. Vi möttes på mitten och vi kramades en lång stund."Äntligen är du här Louisanpisan" sa hon och log mot mig.
Jag kramade Gerd-Anne, jag hade aldrig träffat henne innan. Vi höll om varandra hårt och kramen var mycket känslig på något sätt. När vi hade hälsat så gick vi mot bilen som stod parkerad precis vid perrongen.
Bilresan var inte lång då Trofors var väldigt litet. Kjell-Erik mötte oss vid bilen och han och jag skakade hand. Han hjälpte mig att bära in väskan till deras hus. Huset var stort och vit, väldigt fint. Ingen sa så mycket under den här tiden, alla var lite smått känslosamma, jag som inte ens visste vad som hänt.
"Martinus är där uppe. Jag vet inte om ni hälsat någon gång?" frågade Kjell-Erik när vi kommit in.
"Nej, lyckades bara träffa Emma i Göteborg." svarade jag.
"Du kan gå upp och säga hej om du vill, men han är på lite dåligt humör så var beredd på det." sa han och log.
Jag nickade och började gå upp för trappan. Övervåningen var inte lika stor som undervåningen. Jag kollade mig runt och såg en dörr som stod på vid glänt.
"Hallå?" sa jag lite tyst och började gå mot den dörren som stod på glänt.
Jag fick inget svar så jag öppnade dörren och gick in. Det var ett ganska stort rum med en säng, ett skrivbord och en stor garderob. Vid sängen såg jag Martinus sitta.
"Hej. Förlåt, Martinus är jag." sa han och reste på sig för att hälsa.
Vi skakade hand och log mot varandra.
"Hej, Louise." sa jag.
"Jag vet. Marcus pratade om dig hela vägen hem från Göteborg" sa han och fnissade till.
Jag log och blev helt varm i kroppen av att Marcus tänkt på mig efter han åkt från mig.
Jag tittade runt i rummet och min blick fastnade vid en ram med en bild på Marcus, Martinus & Emma. Bredvid ramen låg ett brev där det stod "Fina Marcus, krya på dig.""Vi ska ge det till Marcus. Du kan få skriva på det om du vill, han blir nog glad då." sa Martinus då han märkte att jag stirrat på det.
Jag gick fram och skrev mitt namn bredvid där Emma hade skrivit. Jag försökte att skriva så fint jag bara kunde.
"Vad har hänt?" frågade jag och ångrade mig precis efter jag frågat det, tänkte ifall det var jobbigt för Martinus.
"Jag tror att Marcus vill berätta för dig han själv. Vi ska dit imorgon så är det okej om du får vänta? Han bad mig att inte säga." sa Martinus.
"Det är okej." sa jag.
"Är du hungrig eller något?" frågade Martinus.
Jag skakade på huvudet.
"Ska vi börja bädda åt dig? Klockan är ju trotsallt snart tio." frågade Martinus.
"Visst." sa jag.
"Du kan få sova i Marcus säng, men vi kan ju byta lakan och sånt, känns väl fräscht." sa Martinus och reste sig för att ta fram nya lakan.
"Nej. Det är okej. Jag sover gärna som det är." sa jag och stoppade Martinus.
"Säkert?"
Jag nickade och log.
"Visst. Om du ångrar dig finns jag på andra sidan väggen. Sov gott." sa Martinus och gick ut från rummet.
Jag bestämde mig för att gå ner och hämta upp min resväska. Gerd-Anne och Kjell-Erik satt i soffan och kollade på TV, nyheter.
"Ska du sova?" frågade Gerd-Anne.
"Ja, tänkte hämta upp min väska bara." sa jag och tog min resväska i handen.
"Har Martinus hjälpt dig med lakan och sådant?" frågade hon och log.
"Ja, allt är fixat. Tack så mycket." sa jag.
"Ingen fara. Sov gott." sa hon.
"Sov gott" sa Kjell-Erik och log.
"Godnatt" sa jag och gick upp till Marcus rum.
Jag stängde tyst igen dörren då jag kunde tänka mig att Emma låg och sov. Jag bytte om till min over-sized Hollister tröja och ett par nike pro shorts, det jag alltid brukade sova i. Sedan la jag mig ner i sängen. Jag sket i att ta bort sminket och borsta tänderna. Jag ville bara lägga mig i Marcus säng och känna doften av honom. Jag luktade på täcket medan jag kröp under det. Det luktade så som Marcus, en blandning av herrparfym och en annan doft som jag inte kunde förklara, allt jag visste var att den luktade extremt gott. Jag tog upp min mobil och skrev ett godnatt till mamma och pappa. Klockan var 22.14, jag brukade aldrig lägga mig den här tiden, jag var alltid vaken till iallafall över tolv. Men nu ville jag bara sova så att jag snabbt kunde vakna upp till en ny dag då jag skulle träffa Marcus igen och få veta hur han mådde. Jag slöt mina ögon och somnade.
---
Så roligt att läsa era kommentarer och se att ni gillar boken. Snart är den slut dock ):Men jag har en ny idé på en helt ny bok, skulle ni läsa ifall jag la upp en ny bok efter denna? ❤️❤️
YOU ARE READING
CLOSER | M&M
FanfictionLouise är en tjej på 14 vårar som bor i centrala Sverige. Hon har sedan ett år tillbaka varit ett stort fan av tvillingbröderna Marcus & Martinus. En dag kommer hennes dröm i uppfyllelse då hon träffar Marcus. Marcus och Louise klickar bra och lär k...