Kapitel 22

121 12 1
                                    


Sallys persketiv

Bilen stannade utanför mitt hus. Jag öppnade dörren jag gick ut ur bilen och smällde igen dörren och gick mot huset. Jag hörde hur dörren på bilen öppnades och stängdes. Jag har ont i huvudet pågrund av minna inre vargar som skrek att jag skulle mörda Oskar och Oscar. Jag minns inte riktigt vad hon hette men iallafall döds elementet var på väg att ta över min kropp. Jag ansträngde allt vad jag kunde. Så mitt huvud gjorde ont. Jag hade inget tryck längre. Och dom var tysta. Jag kände mig tryg. 

Jag gör mot dörren sticker ner handen i min ficka och tar upp nyckeln till huset. Jag satte in nyckeln i hålet och vred. Jag hörde ett klick. Jag tog ut nycklen igen och öppnade dörren och gick in. Minna kinder var klibbiga av tårar så jag bästemde mig för att gå på toa och få bort dom klibbiga tårarna från minna kinder. 

Dörren till badrummet var öppet jag klev in i badrummet och satte på kranen. Det varama vattnet mot minna händer och ansiktet fick mig att känna mig starkare. Men det bryr jag mig inte om. Handduken som hängde på väggen är nu mot mitt ansikte. Jag torkar av ansiktet och händerna. 

-hallå var är du? Skrek Sam 

-jag kommer lungna dig! Skrek jag tillbaka.

jag hängde handduken på sin plats och gick ut ur rummet. Jag såg Sams skor i hallen men ingen Sam. Jag gick mot vardags rummet. Ingen Sam där i häller. Två varma armar virades mot min kalla kropp. Jag hoppade till av förvåning. Ett huvud grävdes in i min axel.

-hej! Sa Sam 

-hej! Sa jag och lutade mig mot Sams bröstkorg.

Greppet om mig lossade ett grep togs om min hand och vred mig om. Jag var några centimeter mot Sams ansikte nu. Sam pressade sinna läppar mot minna. Våra läppar rördes i samma takt. Jag öppnade min mun lite Sams mun öppnades. Och våra tungor möttes. 

Kort kapitel förlåt❤👑

Allt förnedradesWhere stories live. Discover now