Smile or cry (felix)

Del 2 ❤️

Kapitel 2

••••••••••••••••••••••••••

Jag satte mig på busshållplatsen vid en bänk, jag hann checka instagram innan bussen kom. Jag klev på bussen och satt mig nästan längst bak. Jag pluggade in lurarna och satt på "Ex factor" på högsta volym. Jag lyssnade om och om igen, egentligen var jag inte ett stort fan men jag tycker om dem och så men ja, jag kände för att se musikvideon på youtube, den jah bara kolla på var Felix. Han var så perfekt. Hans rörelser, hans röst, hans leende, det som jah föll för. Jag kände mig inte så nervös längre efter att kollat på videon typ 70 gånger. Efter ett tag var jag framme, jag klev av bussen och såg plattan en bit bort, det ända jag hörde var massa tjejskrik överallt, sen hörde jag någon skrika "Lily!" , det var Camilla, jag kramade om henne och vi gick tillsammans till plattan, jag såg att Omar och Ogge stod en bit bort.

Camilla sa att hon hade en överraskning, sen så tog hon händerna över mina ögon så jag inte kunde se något. Efter ett tag vart det tyst, jag hörde en röst, en röst jag kände igen på något sett. Jag tog bort Camillas händer från mina ögon.. Jag såg världens finaste kille.. Felix. Jag blev generad. Han sa "Hej, är det du som är Lily?"

- ah det är de! Sa jag

- Ok, trevligt att träffas sa han och log mitt sitt gulliga leende.

Jag vart helt illröd i ansiktet och jag visste inte vad jag skulle säga längre.

Jag va nästan påväg att svimma.

Jag trodde allt var en dröm så jag bad han nypa mig i armen, han skrattade till lite och gav mig en kram. Jag blev lugnare iallafall han va så varm och jah mådde bra. Jag skulle precis gå hem men då började de regna. Felix sa att jag kunde följa med han hem tills det hade slutat regna. Jag log och nickade tillbaka som svar. Han tog mig i handen. Och vi sprang mot bussen. Vi satte oss i bussen och var helt dingsura.

Han höll fortfarande i min hand, jag kände mig lugn när han gjorde de. När vi var framme såg jag ett väldigt stort hus. Där bodde Felix. Vi gick in i huset och tog av oss ytterkläderna.

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••