Kapitel 12

1.2K 12 1
                                    

Jag stoppar i hörlurarna i öronen och börjar gå mot busstationen.. Borde jag ringa mamma..? Och säga allt som har hänt..? Eller hon kanske redan vet.. När hon kommer få reda på det kommer hon få spader.. Det kan jag lova.. Jag sätter mig i kuren.. det är kom svart ute..

Efter ungefär fem minuter kommer bussen.. Det var brukslinjen så jag gick bara på utan att säga ett ord. jag satte mig längst bak i bussen men jag hörde några viskningar bakom mig.. jag kollar bak.

"Huh? så du lever en?!'' Fnäser en tjej till

"Eh ja.. Annars skulle väll inte sitta här eller?'' Svarar jag med irreterande röst Sen ignorerar jag dom hela buss resan..

När jag har kommit hem går jag in i köket och ska ta fram lite glass men när jag rycker i kylskåpets dörr hör jag ett knak.. kylskåpet hamnar på mig! jag faller mot golvet med kylskåpet! det gör fruktansvärt ont i foten.. Jag försöker flytta bort det.. det är alldeles för tungt... jag börjar fälla tårar av panik.. vad ska jag göra!? min fot pressas neråt, jag sträcker mig efter min telefon som jag tappade när jag ramlade, jag slår snabbt fram Oscars nummer.. ska jag ringa? jag har inte så många val.. jag trycker på ring det går två signaler

''Oscar'' svarar han

'Snälla kom och hjälp!'' säger jag och gråter

'''Juni? har det hänt nått! vart är du?!''

''Hemma'' jag känner hur foten snart domnar bort..''

''Jag och grabbarna skyndar oss!''

Jag lägger på och stirrar up i taket..

Kommer jag dö nu?.. kommer som ens komma?.. kommer jag få amputera bort mm fot?.. Alla tankar for i huvudet.. och allt blev suddigare..

Efter ungefär fem minuter öppnas dörren och jag kan fortfarande se lite svagt..

''JUNI!'' hör jag dom ropa från hallen.. och alarmet tjuter..

Två världarWhere stories live. Discover now