Två världar

Kapitel 39

-Gud va kul! Säger jag och kramar hon

-Ja! Och sen kan vi gå på dubbel dejt och massa sånt, ja.. Ifall vi blir tillsammans.. Då. Jag suckar och kollar med en ledsen blick på henne

-Ja.. Det blir jätte kul.. Säger jag och torkar fort bort en tår som kom ner rullande med kinden.

-Gråter du?

-Nä.. Det är bara det.. Du vet pollen och sånt.

-Juni, berätta sanningen. Säger hon och kollar mig i ögonen, ska jag berätta... Nej det kan jag ju inte... Hon är ju ett fan.. Tänk om hon hatar dom efter?

-Ella.. Jag vill berätta för du är en underbar person, men jag har verkligen svårt att lita på folk, så ta det inte personligt.

-Aha.. Okej.. Men ta mitt nummer bara ifall.. Jag gav henne min telefon och hon skrev in sitt nummer. Jag skickade ett sms till henne så hon hade mitt också.

- vi ses väll. Säger jag och vänder ryggen mot henne och går

-Ah.. Vi gör väll det.. Hör jag henne säga. Jag kände mig så dum som inte berättade nånting till henne, med tanke på vad hon berättade för mig i skogen.

Jag släpade mig hem, när jag öppnar dörren står mammas skor där!

-MAMMA! Skriker jag i ren panik, tankarna åker igenom huvudet. Om hon har varit inne på toaletten så är jag körd

-Åh hej gumman! Säger hon från köket. Hon har nu kommit hem från USA.

-Var det bra i USA. Säger jag och kramar henne, jag hade faktiskt inte sett henne på tre veckor

-Ja, fast mycket jobb, hur har du haft det?

Hur ska jag kunna svara på det? Ja jag har bara börjat skära mig och bråkar med min kille?

-Jag har haft det mycket bra, men jag måste verkligen få på toa. säger jag och springer upp till badrummet, jag tar en necessär slänger in alla rak bland, plåster osv.

Jag sjutton ska jag lägga det? Jag slänger det med all hast under bad karet. Jag spolar toaletten och vrider på kranen.

Sen går jag in i mitt rum och hämtar min dator och sätter mig i soffan istället.

-Hur är det i skolan då juni? Säger mamma och sätter sig bredvid mig

-Mamma.. Jag har ju gått ut skolan. Säger jag och skratta

-Jaha just ja, nu har jag varit borta så länge. Säger hon och rufsar mitt hår.

-När åker du igen? Jag vet inte riktigt inget datum är bestämt

-men du kommer åka?

-Juni du är arton, snart flyttar du ut med felix ni bor skaffar barn och har en familj.

-Mamma? Han är med i världens största kill band?

-ja. Säger hon med en sånn där " mammor fattar ingenting" röst.

Plötsligt vibrerar min telefon på bordet, Felix..

Jag tar telefonen och går upp i mitt rum, jag trycker på svara

-Hej Felix..

-Öppna din dörr. Säger han bara

-Va? Säger jag och går ner igen till dörren, när jag öppnar den står Felix där med en stor bukett rosor.

-Omar förklarade allt och han lovade att aldrig göra det igen.

Jag ler och kysser honom.

_______________________________________________________

Förlåt att jag inte upptaterar nånting men jag ska flytta om två veckor så hinner inte så mycket, men här har ni ett kapitel. :)