Never enough! (Fo&o novell)

32: Du är inte vuxen Vendela!

När vi va hemma hos mig så öppnade pappa dörren och log stort, medan jag redan fick en rejäl klump i magen. Jag log stelt tillbaka och kramade om honom mysigt och gick senare in för att krama mamma medan jag hade Oscar bakom mig hela tiden.
-gumman hur var lägret nu då? Frågade hon och pussade min kind och kramade om Oscar också.
-det va... Intressant men kul. Sa jag och log, jag kände redan nu att jag inte va redo för att berätta något så det tänkte jag inte göra heller så länge de inte frågade specifikt.
-maten är precis klar så det är bara till att äta. Sa pappa och vi gick in i köket och satte oss vid köksbordet och sa hej till Elias, Lisa och Sebbe.
-hur mycket har ni haft ihop det nu då? Frågade Sebbe som ingenting.
-va? Sa jag bara och kände att mina kinder blev en djupare nyans av rosa.
-ja, du hörde mig, du är väl inte gravid? Sa han och jag skakade på huvudet.
-nej... Sluta Sebbe får man inte ha lite privatliv? Frågade jag men Oscar skrattade bara.
-ett antal gånger men jag tar det försiktigt vettu. Sa han och jag sjönk ner på stolen och begravde huvudet i händerna. INTE INFÖR PÄRONEN! Tänkte jag, och han tog det inte alls försiktigt that bastard, jag hade ju fått blåmärke innan, vad trodde han? Jag suckade lite men va tvungen att ge efter och sätta mig rakt upp igen och bara ignorera det helt enkelt.
-paddlade ni? Frågade mamma efter en lång obehaglig tystnad runt bordet och jag nickade.
-bland annat ja, vi gjorde bara typiska lägersaker och hade allmänt mysigt och roligt med våra vänner, Keyla va även där. Sa jag och torkade mig runt munnen.
-jasså? Men varför då? Frågade pappa förvånat, nästan lite irriterat.
-för att min gamla klass skulle ha läger där samtidigt som vi så vi samarbetade med dem. Sa jag och de nickade.
-det va längesen du va hemma Vendela och du är fortfarande bara 18... Sa mamma och jag nickade.
-jag vet men jag sitter ju här helskinnad så det spelar väl ingen roll? Sa jag och hon nickade.
-gumman du har tagit dig friheten till så extremt mycket, du ska va hemma nu ett tag. Sa hon och jag nickade lätt.
-några dagar såklart. Sa jag och log.
-Nej Vendela, vi har beslutat att du ska vara hemma 4 veckor på sommarlovet, vi ska ut och resa också. Sa pappa och jag skakade på huvudet.
-jag ska med killarna till USA. Sa jag bestämt och lite obekvämt.
-följ du med dem till USA men resten av sommarlovet ska du vara hemma, med oss, utan några vänner för jag tolererar inte sådan frihet, det skulle till och med vara orättvist mot Sebbe. Sa mamma och jag suckade.
-sluta! Vi får se hur det blir okej? Ni kan inte bara sätta mig bakom lås och bom! Klagade jag och pappa kollade argt på mig.
-Vendela sitter du här och klagar när vi knappt sett dig på fyra veckor? Du bor knappast hemma längre! Du får faktiskt vänta tills du flyttat hemifrån innan du kommer någon stans för tills dess är det vår plikt som föräldrar att hålla dig på banan och just nu är du ur banan, vi litar på dig men du har fått för mycket av det goda på sistone helt enkelt. Sa han och Oscar la sin hand på min axel. Jag sa inget, jag tänkte inte säga något heller för jag skulle till USA sen fick vi se vad som skulle hända efter det.

~Dagen efter~
Jag vaknade upp i min säng utan någon Oscar för han hade tvingats hem igårkväll, vilket va väldigt pinsamt men jag visste att han inte tyckte det gjorde något för han va så "förstående" av sig själv. Jag suckade och drog på mig en svart jeanskjol och ett vitt spetslinne. Jag tog två gummiband och satte runt handleden och sprang ner och tog på mig skorna snabbt och gick ut innan pappa och mamma skulle stoppa mig, jag hade inte med mig någon mobil heller, för jag skulle bara till Oscar. Och hem till Oscar skulle de aldrig kunna hindra mig att gå. När jag va framme öppnade hans syster dörren och log stort.
-hej sötnosen! Sa hon och kramade om mig och släppte in mig. Hon ropade på Oscar och han kom springandes ner och lyfte upp mig och snurrade mig ett varv.
-du är alltid lika fin. Sa han och kysste mig mjukt. Vi gick upp till hans rum och spelade FIFA ett långt tag och sen pratade vi bara allmänt om allt.
-hur gick det med dina föräldrar? Frågade han.
-jag pratade inte med dem efter att du gick hem och nu tog jag bara på mig kläder och stack hit utan att de märkte något så Aa... Sa jag och han skrattade.
-så kan du ju inte göra! Sa han
-vad synd för jag gjorde nyss det. Svarade jag och flinade.