15: Pratstunden & skolan

394 10 2
                                    

Jag gick in igen och inne möttes jag av mamma som stod med armarna vidöppna.

-En kram gumman! Sa han och jag sprang fram och kramade om henne.

-Vi måste prata lite om dethär. Sa hon och pussade min panna. Jag kollade frågandes på henne.

-kom så går vi upp på ditt rum och tar det där. Sa hon. Jag nickade och sprang upp för trapporna. Jag visste redan vad samtalet skulle handla om - Omar. Jag suckade och satte mig på min säng.

-stäng dörren tack! Sa jag och mamma stängde dörren.

-Så jag vill prata med dig om dethär med Omar.... började hon och jag skrattade.

-Inte så oväntat. Sa jag smått irriterat.

-Vad hände Vendela? Frågade hon och jag suckade igen.

-Allt va underbart, jag och Omar erkände äntligen våra känslor som vi haft ända sen vi sågs första gången som småttingar. Vi kunde börja på ett underbart förhållande, och det gjorde vi också tills Oscar kom in i bilden och berättade hur han kännde för mig. Vi kysstes här utanför, eller ja han kysste mig. Efter det drogs jag till honom. Han hade en tjej som heter Hanna, en riktig idiot som älskar att mobba andra. Hon tyckte ner mig och började kalla mig för idiot och så vidare eftersom jag "tagit" Oscar ifrån henne, men han hade själv valt att göra slut, jag va delvis anledningen varför men det kan jag ju inte hjälpa. Så jag gick till subway för att rensa tankarna men där träffade jag Hanna - igen. Jag började gråta eftersom hon hade antagligen fattat att jag hade enorma känslor för Oscar. Så jag försökte springa ut där ifrån men en person stoppade mig, jag visste inte vem och jag va så sårad så jag brydde mig inte, jag trodde först att drt va Felix men nej, jag kände igen det på koftan och doften att det va Oscar. Det hade bildats en stor folkmassa runt om för killarna är ju kända. Sen kom Omar fram och sa att han fattat allt och kunde inte fatta att jag ljugit för honom om att Oscar aldrig kysst mig för det hade han ju! Så han blev skitsur och Felix va besviken och jag va sur så jag reagerade på fel sätt tycker jag själv. Sen hängde jag med Oscar hem och där kysstes vi och lite sånt..... eller ja vi hade sex.... och Omar hade tydligen hört det så dagen efter gick Oscar och köpte mjölk för vi skulle göra pannkakor och då kom Omar in och välte massa saker och jag trodde seriöst han skulle döda mig, jag va så sjukt rädd. Jag sa till honom att det inte va den Oamr jag kände och så svarade han att jag inte va den Vendela han kände. Sen kom Oscar in och typ slängde ut Omar och mina fötter blödde för jag hade trampat på glaset från vasen och så hamnade jag på sjukhuset. Sa jag och drog efter andan. Mamma kollade chockat på mig.

-men gumman varför berättade du inget? Jag stöttar dig alltid till 100% och tyvärr så kan jag inte hjälpa dig att få tillbaka Omar som åtminstone kompis. Det får du fixa själv och det tvingar jag dig till, du kan inte bara lämna Omar så.... och Oscar har du känt i typ 1 vecka och ni va inte ens tillsamans när ni hade sex? Det är nästan som att förlora oskulden för en främling för du har väll inte haft sex innan? Sa mamma och jag skakade på huvudet.

-Nej men allt kändes så rätt, det känns som att jag känt Oscar längre än Omar. Dessutom har Omar inte varit ärlig mot mig heller och Oscar va ärlig från första början.... sa jag och mamma suckade.

-som sagt jag står alltid på din sida men tänk igenom vad du gör. Sa hon och jag nickade.

-tack mamma, men det är skola imorgon så jag tänker sova nu. Sa jag bestämt och hon nickade.

-godnatt gumman. Sa hon och pussade min panna och gick ut ur rummet. Jag la mig på sängen och slappnade av och det tog inte lång tid innan jag somnade.

Jag vaknade på morgonen och kände en längtan. Inte en längtan till skolan, inte en längtan till Oscar, inte en längtan efter Omar utan en längtan efter FELIX! Jag satte mig upp i sängen. Anledningen till varför jag längtade efter Felix är väll för att jag kan prata med honom om allt och han har varit ärlig ända från början. Omar pratar inte med mig längre och Oscar... ja Oscar och jag fick en dålig start, Felix är den enda jag inte haft något problem med hittills. Det lät töntigt men så är det ju. Jag kom ur mina tankar och gick till garderoben för att välja några kläder istället. Efter en tids tänkande så valde jag ett par vita byxor med en silvergrå blus och ett svart rätt så brett skärp. Jag tog fram locktången och lät den värmas upp medan jag applicerade mitt smink. Jag tog locktången och lockade mina toppar. Jag kände för att göra mig extra fin idag, det får mig alltid att må bättre. Jag kollade igenom min necessär med smycken och hittade ett par fina silvriga armband och ett par ljusrosa öron knoppar. Jag sträckte på mig och log i spegeln.

-Det kommer gå superbra. Intalade jag mig själv. Jag gick till köket och satte mig vid köksbordet. Ingen hemma? Jag suckade och åt min frukost. Elias kom in i köket och jag blev typ vett skrämd.

-Har du sett ett spöke? Frågade han och flinade. Jag pustade ut och kollade surt på honom.

-JAG TRODDE INGEN VA HEMMA! Tjöt jag och han började gapskratta.

-Okeeeeej... sa han och jag suckade.

-Du måste skynda dig, skolan börjar snart ju. Sa jag och reste mig upp.

-Chilla det är inte ditt liv.

-Nej det har du rätt i men mamma kommer mörda mig om du inte sticker dit. Jag suckade och gick till hallen.

-Synd för dig då.. sa han. Jag suckade igen.

-Elias för helvete snälla bara gå till skolan och träffa dina kompisar jag vill inte få skit på grund av dig. Sa jag och tog på mig mina vita vans och min läder jacka.

-Hejdå Vendela.

-Bäst för dig att du gör som jag säger! Jag tog min väska och mobil och gick ut ur dörren och började gå till skolan. Jag va framme efter 10 minuter. Jag bestämde mig för att smsa Elias så det va exakt det jag gjorde. //Skolan börjar 9 och slutar 2 kom igen du har det as soft, bäst för dig att vi ses ikväll - med en glad mamma hemma// jag la ner mobilen och gick in. Jag gick till mitt skåp och låste upp det. Jag tog böckerna jag behövde och började gå till SO-salen. Jag va tidig idag, en av dem första på skolan faktiskt. Jag satte mig i en fönsterkarm och kollade ut. Jag hade såklart Franska idag och på onsdag skulle vi iväg på lägret som ingen ville gå på men vi va tvugna. Jag kom ur mina tankar och ställde mig upp igen. Alla hade ignorerat mig hittills. Eller ja, Omar hade gått förbi typ 3 gånger utan att sägs något. Men vart va Oscar,Felix,Ogge och Hanna någonstans? Jag suckade för typ 6 gången denna morgonen. Det va 10 minuter kvar tills skoldagen skulle starta. Jag tog upp mobilen och kollade twitter och lite sånt. Inget speciellt hade hänt förutom lite nya följare och massa frågor. Jag kände någon krama om mig bakifrån och jag vände mig om och skrattade.

-Hej på dig! Sa jag till Oscar och han kysste mig länge.

-Hej! Sa han och skrattade.

-så hur har du sovit inatt då? Frågade jag och flinade.

-bra! Men hoppas du inte saknat mig för mycket.

-hmm... jag kan inte lova något, jag menar du är ju mitt allt

-jasså menar du det? Och det gick bra att skicka Elias till skolan imorse?

-haha som vanligt, jag får väll ringa honom sen för att se att han är i skolan... sa jag och han log.

-Får jag också en kram eller ? Frågade någon bakom mig. Jag vände mig om och såg Felix

-OMG FELIIIIIIX! skrek jag och hoppade upp i hans famn.

-Hej gumman. Sa han och jag log.

-Men hallå nu glömmer ni bort mig! Hörde jag och såg Ogge.

-Men herregud Ogge vi skulle aldrig glömma dig! Sa jag och kramade honom.

-Kom nu lektionen börjar. Hörde jag vår lärare säga och vi gick in i SO salen.

Never enough! (Fo&o novell)Donde viven las historias. Descúbrelo ahora