FÖR ATT JAG ÄLSKAR DIG MARTINUS GUNNARSEN

284 8 9
                                    


(Natalies POV)
När jag vakna hade klockan hunnit bli 8 på morgonen och jag hörde två röster där nere som chafsade om något. Jag gick ner ljudlöst men ramlade ner på sista trappsteget så högt och tydligt att nästan hela världen hade kunnat höra det. Båda kom springandes till mig och båda försökte hjälpa mig upp men jag tog bara hjälpen från Marcus.
-Vad hände Natalie?
-Jag ramlade
-är du okej?
-Aaaa
Jag gick sedan till köket och fixade frukost. Både Marcus och Martinus gjorde samma sak och dem satte sig aedan vid bordet. Martinus bredvid mig och Marcus mittemot mig. Marcus och Martinus hade någon konversation medans jag bara satt där och glodde på min frukost. Sen frågade Martinus mig en sak som han borde nästan veta svaret på.
-Mår du bra Natalie?
-mår jag bra? Nu måste du verkligen skoja med mig såklart Martinus att jag inte mår bra jag var skräckslagen igår och du beter dig jätte konstigt ena dagen men andra så är du normal. Och om du tror att det gör så att jag mår bra visst Martinus, jag mår bra.
Han sa ingeting utan kollade bara på mig typ ledsamt.

(Martinus POV)
Hon skulle bara veta vad jag gör för henne. Det gjorde ont, allt det där gjorde ont, och speciellt när jag sa igår "varför ska jag tänka på henne". Plötsligt ändrades hennes min till orolig och snabbt tog hon tag i min arm och kollade storögt på mig. Jag snabbt drog ifrån armen och drog ner ärmen.
-Den var inte där igår förmiddag Martinus, vad gjorde du igår?
-jag spelade med några vänner bara
-hur fick du det där då??!!
-VARFÖR SKA DU BRY DIG?
-FÖR ATT JAG ÄLSKAR DIG MARTINUS GUNNARSEN.

I Love You (Uppföljare) ✔Where stories live. Discover now