I Love You (Uppföljare) ✔

Photoshop

(Martinus POV)
-FUCKING HELL
Skrek jag det högsta jag kunde och sedan slog jag hårt i dörren av ilska. Faaan jävla kärring som förstörde allt. VERKLIGEN ALLT. Hon förstörde mellan mig och Natalie den fucking.. Martinus lugna ner dig Natalie kommer säkert förstå. Men varför gör jag fel hela tiden?! Varför måste allt dåligt hända? Natalie kommer aldrig förlåta mig men det värsta är att jag inte gjort det hon tror jag gjort, och allt pågrund av en person. Eller det kanske blir bäst så. Om jag skulle förlora på level 5 så skulle jag ändå behövt göra slut med Natalie och ta självmord. Och jag är inte säker själv att jag kan klara det.

(Natalies POV)
Jag tog djupa andetag regelbundet för att samsat försöka berätta för Marcus vad som hänt.
-Natalie vad hände? Sa han väldigt lugnt.
Jag tog ett sista djupt andetag innan jag skulle berätta
-okej, Jag och Martinus bestämde oss för att gå till stan för att bara kolla lite. Och vi var mitt i stan och plötsligt kom Nancy och en annan kille från skolan. Dem kom till mig och Martinus och sa en sak.
-vad sa dem?
-att han torterade andra killar om att dem ska dö om dem inte gjorde det han sa
-hur kan du bara lite på ord Natalie? Jag tror inte han har gjort det
-hon visa en video Marcus
-va? Det kan inte vara sant det måste va Photoshop eller något
-jag vet inte Marcus photoshopat eller inte det var en video där han torterade dem med att göra hemska grejer och jag vet inte vad jag ska tro
-jag ska prata med honom sen så får vi lösa det här för jag tror inte att Martinus har gjort det om jag ska vara ärlig.
-mmm
-kom så går vi hem
-okej
Vi gick hemåt och hela den tiden tänkte jag på hur det kommer bli framöver. Har han hjort det eller inte? Kommer vi göra slut?
Tankar snurrade runt i mitt huvud och helt plötsligt hade jag tagit av mig skorna och en Martinus kom springandes ner. Han ställde sig några centimeter framför mig utan att säga ett ord. Jag puttade bort honom men han kom tillbaka och denna gången lät jag honom stå där. Han tog sin hand och la på min kind. Min panna lutandes mot hans. Han viskade svagt och sårat till mig "Natalie jag gjorde inte det lita på mig" som svar nickade jag långsamt och sedan förde han ihop våra läppar.