I Love You (Uppföljare) ✔

Dö

(Martinus POV)
-MARTINUS
hörde jag skrika där uppifrån. Natalie hade vaknat.
Jag små sprang upp mot Natalie med glädje upp till halsen och var påväg att krama henne.
-Omg Natalie du har vaknat
Jag sprang fram till henne men blev smått bort puttad visandes att hon inte ville att jag skulle göra det
-varför gjorde du så?
-krama dig?
-nej
-vad då?
Egentligen visste jag vad hon menade men jag ville inte att det skulle tas upp.
-du puttade mig tillräckligt hårt för att jag tydligen blödde från mitt huvud då jag har bandage och jag blev medvetslös
-Natalie förlåt det var inte meningen jag var stressad och arg
-Men det är därför du har mig? Jag ska kunna vara den tjejen som lugnar ner dig,kunna ge dig kärleksfulla kramar,pussar,kyssar och helt enkelt kunna få dig att må bra och detsamma gäller dig, men nu får du inte mig att må bra jag mår piss med dig men jag kan inte göra slut även om det hade gjort mindre ont just nu, jag är villig att kämpa för oss två.

Jag var helt stum av det hon kände och sa och för första gången på länge lät jag en tår rinna ner för min kind och jag var påväg att gå fram för att möta henne med en kyss men blev helt plötsligt stoppade av en käftsmäll som kom bakifrån. Jag vände mig om och där stod Eira med världens argaste min.

-HUR FAN KAN DU GÖRA SÅ MARTINUS
DU KAN FAN INTE PUTTA DIN FLICKVÄN OCH MIN ALLRA BÄSTA KOMPIS
OM DU RÖR HENNE EN GÅNG TILL MARTINUS GUNNARSEN LOVAR JAG ATT DITT LIV INTE BLIR DET LYCKLIGASTE PÅ LÄNGE!!!!!
-du bestämmer inte över mig
-MARTINUS JAG MENAR ALLVAR DU RÖR INTE NATALIE FÖRRENS JAG SÄGER TILL ATT DU FÅR DET
-Martinus kan du gå lite
Jag vände mig om och mötte Natalies blick efter on yttrat dem orden
-Natal-
-gå
Jag gick ut och lät dem två vara med varandra själva

(Eiras POV)

-Natalie älskling mår du bra,vad hände, varför i Helvette slog han dig,Han ska inte få röra dig,hur mår du psykiskt?

Frågor bara slank ut mig och dem slutade inte komma.
-Eira lugna ner dig
-okej berätta vad som hänt bara

Hon berättade om allt som hänt och jag blev väldigt arg men respekterade också att Natalie inte ville att jag skulle skälla på honom mer.
-Natalie jag tycker inte om idén att ni är fortfarande ihop och jag gillar inte honom längre men jag godkänner det bara för att jag älskar dig så mycket
-tack
Ett leende tog plats på hennes ansikte och det fick mig att le.

*2 veckor senare*

(Martinus POV)
Jag väntade på "mästaren" som snart skulle berätta vad den sista saken blir att göra. Jag vet själv att några av oss kommer dö och andra leva. "Mästaren" kom in med en burk.
-hej allihopa
Alla svarade med ett svagt "hej"
-idag är det den sista leveln och jag har en burk här framför mig med lappar där det antigen står leva eller dö på. Alla kommer få dra varsin lapp och det som står kommer att hända.

Man hörde hur alla svalde väldigt hårt då alla var rädda.
Han gick runt med burken och alla tog varsin lapp.
-veckla ut dem nu och sedan en och en när jag säger till kommer ni säga och visa vad som står på lappen.
Jag vecklade ut lappen och jag kände hur hela jag stelnade till. På lappen stod det "Dö"