(Eiras POV)
Dem gömmer något för mig, så dum är jag inte,Jag vill veta vad dem gömmer.
Jag tog min mobil och ringde Natalie.
-Hej
-Heloooo,Får jag fråga en sak?
-äää aaa vänta lite
Jag hörde hur hon små viska med Martinus innan hon prata med mig igen
-Aa fråga på
-Vad är det ni gömmer?
Det blev tyst och ingen svara
Tills Natalie börja prata
-Okej jag kan inte ljuga mer, Nu är det så här att M-
-Haha jätte roligt skämt Natalie äää Eira vi måste gå nu hejdå
Sa Martinus och la på. Nej nu fan får det räcka.
Jag ställde mig upp och gick ut, sen gick jag till Marcus hus.
Tre hårda knacknigar gjorde jag och den som öppna var Martinus. Jag gick in utan att säga hej eller något. Jag tog av mig skorna och ställde mig i mitten av rummet.
-MARCUS GUNNARSSEN OCH NATALIE KOM
Både Natalie och Marcus kom ner, Natalie ställde sig bredvid Martinus och Marcus ställde sig bredvid Natalie.
-Vad gömmer ni?
-Vad menar du?
Sa Marcus som om han inte visste något, När jag mycket väl vet att det är något.
-Ni gömmer något för mig som jag egentligen borde veta.
Det knackade på dörren medan jag prata och Martinus gick för att öppna.(Martinus POV)
Jag öppnade dörren och möttes av den personen vi behövde minst just nu. Hon hade fixat sig det såg man och hon hade blommor i handen. Jag ställde mig åt sidan vid dörren och kliade mig i nacken av nervositet. Hon steg in och jag såg hur Natalie blev arg och hur Marcus blev rädd.
-Hej Natalie det var längesedan känns det som
Sa hon och kramade Henne som om dem varit vänner
-Rör mig inte hora
Sa hon och puttade bort henne från hon själv.
Hon gjorde en axelryckning och gick till Marcus istället. Hon gav blommorna till han och det såg ut som om han skulle svimma när som helst.
-Hej Babe, varför har du inte pratat med mig sen lägret?
Jag kolla mitt Eira och hon såg ut att explodera när som helst.
-Hej Klara
-Är det allt du har att säga? Hej klara? Efter allt vi har gjort tillsammans?
Och nu börja Eira prata
-Aa Marcus man säger inte bara så efter allt man har gjort tillsammans, vad har ni gjort tillsammans förresten?
-Ja först så ville han inte vara med mig men sen så börja han visa intresse och vi knullade några gånger och vi var verkligen kära,Vi var det sötaste paret på hela lägret.
Jag såg hur Marcus höll på att dö typ och hur Eira översvämmades av känslor.
Natalie stod och kollade på bara med ett pytte litet flin förmodligen för att Marcus fick det han förtjäna.
Jag ställde mig bredvid Natalie och kollade på dem andra tre som just nu stod framför oss.
-jag kan inte fatta det
Eira nästan Viskade fram orden så sårad hon va.
Klara kollade konstigt på henne och Marcus fick inte fram några ord.
-Jag hatar dig Marcus gunnarsen
Och sen vände hon sig om till Natalie som för några sekunder innan fått ett ledsamt uttryck
-Och dig Natalie, du är min allra bästa vän och du berätta inget, fuck you
Jag såg på Natalie hur sårad hon blev av dem orden och snabbt gick Eira ut. Men innan hon försvann helt så vände hon sig om och kollade mot alla men extra blickar mot Natalie och Marcus.
-Ta inte er tid och följ efter mig, Ni hade bara slösat eran tid på en person som hatar er ändå.
Sen vände hon på sig igen och sprang hem.
Natalie flyttade sig från mig och från Marcus och klara, närmare sagt dörren. Hon kollade argt på Marcus.
-JAG HATAR DIG MARCUS NU HAR JAG INGEN OCH KLARA HOPPAS DITT KNULL ÄR VÄRT DET
-Natalie du har mig?
Hon kollade på mig med en otydbar min.
-Nej det har jag inte, Vem fan vet när eller om vi kommer göra slut igen för att vi har bråkat. Men en sak vet jag, vänskap räcker längre än kärlek oftast.__________
Vill ni ha en till uppföljare? Och isåfall ge mig snälla tips om vad som kan hända osv❤️❤️
YOU ARE READING
I Love You (Uppföljare) ✔
FanfictionBok nr 2 av Martinus och Natalie. Läs gärna den första boken innan ni läser denna. -Vad hände? Du ser chokad ut? -Han kysste mig -Va?! Var det allt? -Tydligen, Men det jag undrar är varför? Det kändes som en avskedskyss. Startad: 1 januari 2018 Avsl...