I Love You (Uppföljare) ✔

Andra alternativet

(Natalies POV)
Jag har varit här i 2 dagar. 2 dagar hos Fantastiska Eira. 2 dagar utan Drama. 2 dagar utan lögner. 2 dagar utan honom.
Men idag ska jag hem igen. Hem till honom. Men Eira följer med så jag lär väl ha en ganska bra dag,tillsammans gick vi hem till mig.
Jag öppnade dörren och som tur va kom ingen av tvillingarna ner. Eira kom strax bakom mig och stängde dörren. Vi tog av oss våra ytterkläder och gick till köket för att fixa lunch. Vi tog varsin panpizza och börja värma den.
Vi borda hörde att någon gick ner för trappan så vi gick till trappan för att se vem det var. Och någonting som jag inte längre är överraskad om är att det var Nancy som kom ner. Jag såg hur Nancy började le och hur Eira kokade av ilska.
-Vafan gör du här?
-Vadå får jag inte vara här med min pojkvän?
Vänta vänta va? Vi har inte pratat ut jag och Martinus än och han bara går tillbaka till Nancy. Så vadå?? Allt är över. Såklart det är jag är fortfarande arg på honom. Men det är verkligen över...
-Vadå din pojkvän?
-trögfattade ungar jag kom hit för att vara med min pojkvän Martinus gunnarsen, ni vet han med sandblondt hår,bruna ögon,perfekta läppar och kramar.
Eira skulle precis svara henne men jag tystade ner Eira så att jag skulle kunna svara.
-Bra att du har hittat din rätta
Nancy kollade konstigt på mig och samma gjorde Eira.
-Vad?
-Nää inget jag borde nog gå nu
Nancy gick och Eira kollade på mig.
-Han har bestämt sig, han vill inte ha mig.
-Natalie jag ångrar mig, kan inte ni lösa det?
-hon var hans val inte mitt
-ja jag vet men mår du bra av det?
-ja då??
Nej absolut inte jag hatar Nancy och det gör så jävla ont att veta att hon är hans och att jag inte är det. Det känns som om någon har tagit ett svärd och sedan huggit det i hjärtat. Men det är kanske bäst så? Jag måste släppa honom.
-kom pizzorna är klara
-juste
Vi gick in till köket igen och tog ut våra pizzor. Vi tog varsin gaffel och kniv och började äta.
Sedan hörde vi hur någon eller några mer gick ner för trappan. Men mitt huvud rörde sig inte från pizzan. Jag fortsatte att äre medans jag sneglade lite mot Eira som såg lite ledsam ut.
-prinsessa?
Jag svarade inte då jag inte är hans prinsessa längre.
-prinsessa?
Ennu en gång svarade jag inte
-Natalie?
Denna gången var det Marcus röst som uttalade orden.
-Aa Marcus?
Mitt huvud lyftes från pizzan till Marcus ansikte.
-Kan ni två prata?
-vilka är ni??
-oss
Sa Martinus lite sårat och deppigt
-jag trodde inte det fanns något oss längre?
-Natalie snälla låt mig förklara
-Ge mig en bra förklaring varför jag skulle göra det
Jag vänta i någon minut och något svar fick jag inte
-Trodde väl det
Jag ställde mig upp och gick till mitt gamla rum för att ta det viktigaste som fanns och gick till gästrummet. Som tyvärr var bredvid Martinus rum. Jag vek allting i fina klädhögar och la det i en byrå.

(Martinus POV)
Hon har gått upp och jag står kvar här helt ljudlöst. Allt detta var ett missförstånd. Jag måste prata med henne.
-Martinus
-mm
-jag är inte ditt största fan men vad är det som hänt?
Jag lyfte mitt huvud från marken så att den var riktad mot Eira.
-Jag skulle pussa ett fan på kinden och i sista sekund så vände hon på huvudet så att jag kysste henne på munnen,hon tog bilden och sprang iväg sen.
-Martinus hon hade förlåtit dig om DU hade sagt till henne istället för att gömma det för henne. Och sen det där med Nancy vad var det om?
- Hon var här för att av någon anledning säga att hon "fortfarande älskar mig"
-vad sa du till henne?
- att det aldrig kommer bli oss två igen plus att jag inte älskar henne sen att hon kunde gå
-så hon ljög?
-Om vad?
-Hon sa att ni två var ihop
-DET ÄR VI ABSOLUT INTE
-Men hur reagerade Natalie?
-du vet hur natta är hon gillar inte att gråta och speciellt inte att visa det
-Eira hur reagerade hon?
-Hon sa typ att det var bra att Nancy hade hittat den rätta för henne, det syntes inte på henne men jag tror hon grät inombords.
Jag kände tårarna som tryckte bakom ögonlocken.
Jag gick upp till mitt rum och satte mig på golvet vid den enda väggen som skiljde på mig och Natalie just nu.
Mitt huvud lutades bak och då hörde jag något. Natalie satt på andra sidan väggen och grät.
Jag kan inte leva med att hon mår så dåligt. Det finns två sätt första är att lösa allt det här men då kommer ju det hända någonting mer till 100%. Sen finns det andra alternativet,jag kan ju alltid dö.