034: Monster?(Swedish)

Del.10

Minnena från igår om mina orangea ögon hemsökte mig. De kom åter tillbaka, hur de lysande ögonen syns i mörkret sedan hur jag skriker.
"Vad menar du Jake" hörs Mr. Blacks mörka röst.
"Proverna har funkat... men på ett annorlunda sätt" säger Jake med sträng röst. Jag ryser till och trycker min rygg mot väggen. Vad skulle de nu göra med mig? Jag hör hur dörren slängs upp och hur Mr. Blacks steg minskar. Han tar mig på min kind och ler.
"Ta henne" säger han sedan och pipet från högtalarna hörs.
"Mr. Blacks kom till kontrollrummet" hörs det från högtalarna medan Jake tar tag i min nacke.
"Du lyckades komma undan denna gång men nästa..." viskar han med obehaglig ton. Jag dras ut från rummet och mot labb rummet jag oftast besökte. Jag antog att det var mitt speciella rum. När jag kommer in slängs jag på bristen och får ett par sprutor i min arm sedan den avskyvärda gula sörjan. Den körs in mun och jag sväljer. Smaken är vidrig som alltid men snabbt dras jag bort från bristen.
Mr. Blacks ser på mig med ett lurt leende. Han bär upp mig i sin famn. Han är varm och luktar plommon.
"Ta med några prover till rum 2" säger han och öppnar dörren och går med mig längs korridoren med människorna i rockar efter oss.
En ny dörr i vit färg öppnad och vi möts av ett stort rum. På halva sidan av rummet står det ett stort skåp och ett rum med glasväggar. Inne i glasrummet finns det en stol och en bänk i metall. Jag läggs ner på en mjuk brist och ser hur människorna ställer sig framför Mr. Blacks.
"Vi har lyckats" börjar han och sätter på en video på en stor duk. Jag ser de orangea flammorna i mörkret, det är jag. De är likadana som minnena.
"Wow" säger de alla i mun på varandra. "Men de är inte som vi tänkt oss" klagar någon.
"Helt sant... vi vet fortfarande inte helt vad hon har men vi får ta reda på det och om det så dödar henne" säger Mr. Blacks. Jag ser förskräckt på de, dö? Krafter? Vad pratar de om?
Jag sätter mig upp men hamnar snabbt ner på golvet. Jag dras upp och förs mot glasrummet. Dörren stängs efter mig och framför mig står det olika saker. En glasburk, trälåda, betong, guld och en vätska. Jag sätter mig ner på stolen och ser mot Mr. Blacks som kommer genom dörren.
"034, fokusera på glasburken där" är det han säger. Jag förstår inte vad han menar men gör som han säger, inget händer.
"Trälådan" säger han sedan. Jag nickar och fokuserar men lyckas inte med någonting.
Jag skakar på huvudet. Vad ska jag göra? Jag ser mot människorna utanför och ser hur en kvinna stryker med pennan på ett papper.
"Gö det igen, använd handen" säger han ilsket och lämnar rummet sedan och låser. Jag fokuserar på trälådan och riktar handen mot den.
Inom mig känner jag värmen och hur svetten rinner längs min rygg. Hatet bubblar i min mage medan mitt hjärta dunkar snabbare i bröstet. Plötsligt börjar mitt huvud svida och det känns som om jag ska koka ihjäl, dö av värme.
Då händer det. Min hand skakar lätt och lådan står plötsligt i flammor. Jag ser förskräckt på min hand och på lådan och sedan mot Mr. Blacks som ser förvånat på lådan.
Det brinner!
Det faktiskt brinner! Jag hoppar av stolen och springer mot dörren och bankar hårt men får inga blickar.
"Släpp ut mig!" skriker jag och ser på elden som sprider sig. "Hjälp!".
Plötsligt vaknar de till liv och öppnar dörren. Jag springer ut i rädsla och in i Jakes famn utan att förstå vad jag gör. Mr. Blacks stirrar häpet på mig.
"Släck elden" säger kvinnan med munnen öppen.
"Nej, låt henne göra det" Mr. Blacks röst är hård. Jake tar min hand och klappar min rygg. Bort... jag måste bort från honom. Snabbt skyggar jag ifrån honom och in i någon annans famn. Mr. Blacks! Han tar i min nacke och slänger mig in i rummet.
Sedan hörs ett klick. Dörren låser sig. Jag ställer mig upp och springer mot dörren medan min blick är fäst på elden. Jag bankar och skriker.
"Nej! Släpp ut mig!".
"Jake!" skriker jag och möter hans hotfulla blick. Jag hatar honom... jag verkligen hatar honom....
Plötsligt väcks jag från mina tankar av värmen som slår mot min kropp. Elden har omringat mig. Jag skriker högre och försöker smita ifrån elden men misslyckas. Min bara skalle känner hettan och min hjärna skriker efter hjälp medan min mun är stängd.
Jag mimar några ord innan jag sjunker ner på golvet med blicken fäst på Mr. Blacks som nu står utan leende.
"Kom igen flicka jag vet att du kan" ropar han från andra sidan. Jag känner hur värmen i mig bara vill komma ut och sjunker mer mot golvet. Jag börjar fokusera på elden som får mitt huvud att skrika av smärta. Rädda mig... ekar det inom mig. Jag riktar min skakande hand mot elden och blundar. Vill inte se slutet med mina ögna ögon... vill inte känna...