Splittrade skärvor (Ekens dotter, del 2)

42. FADER HOLTS SISTA BREV

Till mina barn Kel-Lyndin och Esben

Jag skriver mina barn till dig också Esben, eftersom jag har vakat över dig minst lika mycket som över mina egna barn. På sistone har jag känt att mina krafter börjat svika. Mitt liv har varit långt och de uppgifter jag har varit ålagd att utföra är alla slutförda. Jag har en förhoppning om att överlämna det här brevet till er båda personligen, men det får tiden utvisa hur det blir.

Ett liv består av de fria val man själv och andra gör, tillsammans med det öde som på något vis är förutbestämt. Hur stor del som
i slutänden är valt av individen och vad som är styrt av ödet, är svårt att säga även för de som förstår att tyda stjärnornas språk. Jag har funderat över en del val som jag gjort i mitt liv. Nu i efterhand kan jag inte säga att jag skulle ha gjort någonting annorlunda även om jag fått chansen att göra om mina val en gång till. I varje situation har jag gjort det bästa jag kunde just då. De valen har inte bara påverkat mig själv utan också andra. Kel och Esben, stjärnorna talade om för mig att ni båda har ett långt liv tillsammans framför er. Jag fick vetskapen efter att jag placerat dig Kel, i Esbens familj. Där var ni nu tillsammans som bror och syster, men det var inte som bror och syster stjärnorna talade om er framtid.
Det föll sig naturligt att dela på er båda igen. Vid tiden vimlade det av kung Jalpesh så kallade handelsresande i huvudstaden. De hade även intresse i spioneri och att anklaga folk för att vara häxor. Kung Aguistin tyckte nu att detta med häxor var nonsens och hade helst sett att inga av hans undersåtar hade drabbats, som ni vet gick det inte att undvika helt. Jag kände mig orolig för din säkerhet Kel, och beslöt att ta med dig till Irvs fästning. Det råkade sedan sammanfalla med att Esben kunde få börja vid den kungliga högre militära skolan. Jag lyckades övertyga kung Aguistin om det positiva med Esbens närvaro vid skolan, trots att han saknade både förmögenhet och betyg från finare skolor. Bara mina misstankar om vad du Esben hade för förmågor gjorde kung Aguistin väldigt nyfiken. Kung Aguistin lovade tillsvidare att inte sprida den kunskapen vidare.

Jag hade också en avsikt att låta er få träffa andra personer och en möjlighet att själva välja er framtid, vilket ni också gjorde. Sedan kommer den svåra biten som jag inte har något svar på. Varför behövde Alec, Helena och det ofödda barnet dö? Var er egen vilja var för sig för stark för ödet, eller var ödet i det här fallet starkare än er egen vilja? Behövde du Esben Helena och barnet för att plocka fram dina krafter? Frågorna är många. Hur grymt är i sådant fall ödet och vad är då det högre syftet?

När jag var ung trodde jag att svaren skulle komma med åren. Nu kan jag se tillbaka på ett långt liv och konstatera att frågorna är betydligt fler och svårare än när jag var ung.
En tanke slog mig, att det kanske inte är första gången som du Esben svär den eden till Kel, eller tvärt om. Vem vet vad som hänt i tidigare liv. Ni har verkligen starka band mellan er. Hursomhelst, ni undrar säkert varför jag skriver det här?

Jag vill be om ursäkt för den smärta som jag orsakat er genom de val jag gjort, även om jag inte hade gjort någonting annorlunda om samma möjlighet kommit tillbaka.
Gå i frid mina barn och må ödet behandla Er mildare kommande år. Med all min kärlek

Fader Holt

Ps. Kel, hälsa dina systrar från mig, om de nu bryr sig om en gammal gubbe? Ds.