När allt faller sönder..

Kapitel 14- får jag aldrig vara lycklig?!

What are words-chris medina

__________________________

Amelias perspektiv

Hela mitt liv håller på att rasa samman..

Jag fattar inget....

Jag har inte gått upp ur sängen på hur många dagar som helst....just nu är jag helt tom...

Jag ligger här och håller om en av hans tröjor....Nialls....jag har inte gråtit sen han lämnade mig....men nu forsade tårarna för första gången..

Felix perspektiv

Faan!!!!

Måste det komma nu?!

Kan jag aldrig få vara lycklig?!

Allt har kommit tillbaka...jag gråter...vill dö...det är mina känslor men endå inte...jag känner igen mig i det...jag vill dö..men inte nu...

Får jag aldrig vara lycklig..

Jag hör nästan hur mina tankar skrattar åt mig

''Såklart att du inte kan få vara lycklig felix...du är du...du är helt fuckt up...ditt liv är fuckt up!"

Sa dom..

Och dom hade rätt...jävligt rätt..

Nialls perspektiv

Jag hade vid det här laget kollat på allas deras musik videos..

Men jag kunde fortfarande inte komma på var eller när jag sett felix..

Eller ens varför jag känner igen honom?!

Jag slog mig själv i pannan..

Smart niall...du får ju inte ut nått av att kolla på deras musik videos..du får ju för i helvete söka upp dom!

Jag googlade på ''the fooo'' och 10000 tals träffar kom fram..

Jag tryckte på den första..

Där stog bara deras hela namn...jag läste snabbt igenom dom..

Oscar Ingvar enestad

Oscar hans Olof Molander

Felix Wilhelm Sandman..

Omar josue rudbe..

Vänta lite?! Sandman....SANDMAN?!

Amelia och Harry heter ju styels Sandman!!!

Men jag slog bort tanken jag fick i huvudet...nej så kan det inte vara..

Jag smällde igen datorn och gedde upp...jag kanske kommer på vad det är med honom när jag träffar honom...på riktigt..

Oscars perspektiv

Jag stog i köket och lagade mat...

Jag hatade det ordet...mat...det fick mig att vilja kräkas direkt..

Jag skulle presis hälla av pastan när jag hörde snyftningar från sovrummet..

Jag fick panik och tappade pastan och vattnet på golvet..

Och såklart kom det skoll heta vattnet på mina fötter..

Jag svor högt innan jag sprang upp till mitt rum..

Där möttes jag av en rödgråten felix..han låg i sängen och kramade en av mina tröjor hårt..

jag sprang fram till honom och bar upp honom och la honom i mitt knä.

''Vad har hänt gubben...?''

Han snörvlade till.

''Jag vet inte...'' Det vara bara en viskning..men jag hörde på honom att han var rädd...liv rädd...

''Felix...jag finns för dig..och när du är redo berättar du vad det är...''

Jag hållde på att gå ut men felix tog tag i min hand..

''Håll om mig...snälla..''

Amelias perspektiv

Dörren till mitt rum öppnades...

Nån la sig ner i min säng..

Hållde om mig..

Utan att fråga nått..

Bara hållde om mig..

Jag visste redan vem det var...den mest förstående människa jag känner...min underbara bror.....Harry

___________________________

Kort kapitel vet...

Eyyo puss👐💕