my brothers best friend ➳ felix & benjamin

tjugotre

Ellas perspektiv

"Vad i helvete?" säger Benjamin ilsket medan hans blick flackar mellan mig och Felix. Man skulle kunna säga att det sprutar lågor ur hans ögon under tiden han tittar mot oss. Själv står jag kvar på samma plats som tidigare med en växande klump innanför bröstkorgen. Det är nästan så att jag blir helt fastfrusen i golvet och oavsett hur mycket jag vill röra på mig så går det inte. 

Min talförmåga försvinner helt och jag står helt stum med klumpen innanför bröstkorgen som blir tyngre och tyngre för varje sekund som går. Att detta skulle ske visste jag väl någonstans inom mig, men inte att det skulle ske på det här sättet. Min önskan hade ju iallafall varit att jag hade berättat det själv för Benjamin.

"Jag trodde du var min bästa vän?" säger Benjamin ilsket och riktar sig mot Felix under tiden han pratar. Jag sneglar över mot Felix och ser hur han kämpar med att komma på något vettigt att säga, vad som nu kan anses vara vettig i den situationen vi är i det vill säga. 

"Du och Linnea då?" slänger Felix ur sig och min blick flyttas nu över mot Benjamin som spärrar upp sina ögon något mer. Han drar sin hand frustrerat genom sitt nyduschade hår innan han ger ifrån sig en tung suck. "Du får aldrig träffa min syrra igen, fattar du det?" säger han ilsket till Felix och jag känner hur hela mitt hjärta sjunker till marken. Men precis som tidigare får jag inte fram ett ord. Jag vill bara skrika åt Benjamin hur otroligt idiotisk han är som säger såhär när han faktistk gör precis samma sak mot mig, men jag får inte fram ett ord. 

Felix suckar tungt och lämnar sedan rummet. Så fort ytterdörren stängts igen tittar Benjamin upp mot mig med en besviken blick. "Va fan Ella" säger han ledsamt och skakar på huvudet. Precis då är det som att jag får mer energi och mer mod än tidigare. Jag fnyser till och skakar sedan på huvudet. 

"Varför får du dejta en av mina bästa vänner men jag får inte dejta din?" frågar jag honom och kämpar tillbaka tårarna som hotar med att falla. "Du får inte träffa honom igen, punkt" säger han innan han vänder sig om och lämnar mig ensam i rummet. 

***

Ni vet sådana saker som sker och som nästan tycks vara som att livet vill spela en ett spratt. Benjamin har ju nu sagt åt mig att jag aldrig får träffa Felix igen och som av en slump har vår skola valt att ha ett projekt på skolan där elever i alla åldrar blandas för att arbeta tillsammans. Man ska arbeta två och två under en månad och ta fram en uppsats tillsammans om ett ämne inom vissa vägar. 

Ni kan säkert lista ut vem min lärare parade ihop mig tillsammans med? Jo, precis, Felix. Så Benjamin kommer inte få som han vill, inte denna gången iallafall. 

Jag står med ryggen mot aulans stora scen när någon knackar mig försiktigt på axeln och jag vänder mig om. Felix. Han ler brett mot mig och kliar sig lite nervöst i nacken. Min blick sveper runt i aulan efter Benjamin men jag kan inte se honom någonstans. Linnea är inte heller här så jag skulle nog gissa att de hittar på något tillsammans som man inte borde göra in public. 

"Vill du komma hem till mig ikväll så vi kan starta med projektet?" frågar han och ett litet flin spricker upp över hans läppar. "Visst, kan jag komma typ sju ikväll?" frågar jag honom och ler brett. 

"Det blir bra" säger han, blinkar med ena ögat och försvinner sedan bort tillsammans med sina andra kompisar. 

vad jag har satt mig själv i....

♡♡♡♡
har sett massvis med bilder från störst av allt nu och jag klarar inte av att vänta längre ?!?!??!