Granger - Malfoys 𝕵𝖀𝕷 🇸🇪

✨️21:A DECEMBER✨️

Aktiviteterna var igång så snart familjen var påklädd och frukosten var äten.
Långbordet skulle ställas i ordning i köket och alla stolar skulle placeras ut.
Vad gällde stolarna så fick vi trolla fram en massa extrastolar för att det skulle räcka åt alla och vi fuskade lite genom att förstora köket och förlänga matbordet så att vi inte skulle behöva sitta så trångt.
Att köket var större skulle nog knappt märkas när alla gäster väl var där, men lite skillnad gjorde det.
Pepparkaksslottet ställdes fram på köksön och vi ordnade ett buffébord, där vi ställde fram alla skålar, grytor och fat som vi hade.
Förmodligen skulle vi behöva dubbla några av sakerna när all mat skulle dukas fram.
Vi placerade även ut tallrikar och bestick vid alla platser så att det var färdigt dukat när gästerna kom.
Barnen fick städa lite extra i sina rum och se till att allt såg fint ut i huset för att hålla sig sysselsatta, men det var ändå väldigt långa timmar tills det började närma sig rätt tid för gästernas ankomst.

Rose satt klädd sin fina klänning i trappan med en mycket uttråkad uppsyn.
Hon stödde armbågarna mot knäna och lutade huvudet i händerna medan hon blängde på den öppna spisen.
Scorpius satt hopsjunken på nedersta trappsteget och såg minst lika uttråkad ut.
Jag och Draco hade lite roligt åt dem då de verkligen kunde se ut som definitionen av att ha tråkigt.
Allt var färdigt i huset och det var inte så mycket mer att göra än att vänta.

Plötsligt slog det upp gröna flammor i spisen och barnen hoppade till av överraskning, trots att det var precis vad de väntat på under en ganska lång stund.
Draco och jag gick nyfiket dit för att se vilka som kom och välkomna våra gäster.
Luna och Rolf Scamander steg ut i hallen med sina tvillingpojkar.
"God jul, allihopa. Vi är väl inte allt för tidiga?" undrade Luna med sin lite beslöjade röst.
Jag välkomnade dem med ett brett leende.
"Inte alls. Ni råkar vara först, men barnen börjar bli så uttråkade att det bara är välkommet med någon att umgås med", sa jag glatt och kramade om Luna.
Rolf fick också en kram, medan Lorcan och Lysander hade bråttom att börja leka med Scorpius och Rose.
Vi bjöd in Luna och Rolf till köket för att sätta oss och prata.
De reste så mycket att vi inte träffats på länge, så det fanns en del att prata om.

Knappt hade det gått en halvtimme innan vi hörde folk anlända genom spisen i hallen igen.
Hela familjen Potter stod plötsligt där och hade flera korgar med sig med mat som de tänkte bidra med.
Efter det tog det inte många minuter innan Molly och Arthur dök upp.
Molly hade förstås tagit med sig en mängd mat, men det hade jag räknat med.
Ron och Padma hade inte lika mycket med sig, vilket bara var tur.
Det började bli fullt redan på buffébordet.

Långsamt fylldes vårt hem med folk.
Röster hördes ljuda genom huset, det skrattades och pratades glatt och barnen lekte förtjust med varandra.
Trots att allt känts så rymligt när vi ställt i ordning blev det snabbt trångt och varmt i köket.
Men även om det var rörigt så fanns breda leenden i allas ansikten och glädjen kändes nästan likt vibrationer i luften.
Dracos pepparkaksslott fick mycket uppmärksamhet och många samlades runt det för att prata gamla minnen och peka ut delar som de kände igen.
George och Bill började prata quidditch och det var genast många som hakade på.
Oavsett hur många professionella matcher man än sett så var det något speciellt med matcherna i skolan.
Jag var ändå lite avvaktande när de pratade om skolan då Draco inte direkt varit överrens med så många under skoltiden.
Det var en gammal vana, men som vanligt oroade jag mig i onödan.
Harry sa till och med att han tyckt att Draco var en värdig motståndare, även om han varit en irriterande sådan.
Draco hade bara skrattat och svarat det samma.
Samtalsämnena hade sedan gått vidare till skolämnen, lärare och roliga händelser.
Ron skulle förstås retas lite över hur fokuserad jag varit på mitt pluggande, men jag avväpnade honom snabbt med att berätta om min befordran.
Jag sa inte ordagrant att det fanns planer på att jag skulle bli nästa Trolldomsminister då det inte var helt säkert att det gick så, men att jag skulle sitta med i trollkarlsvärldens högsta domstol var tillräckligt garanterat för att jag skulle upplysa honom om det.
Jag fick många gratulationer, innan samtalsämnet gick vidare till vad alla sysslade med numera.
Arthur hade gått i pension, men besökte ofta ministeriet och hoppade ibland in som vikare.
Han gillade verkligen sitt jobb.
Han var ju inte direkt ung längre, men fortfarande pigg och lika nyfiken av sig som tidigare.
Jag hade lagt märke till att han sneglat på kaffebryggaren och telefonen, men frågan var om vi skulle diskutera dem för säkert femte gången, eller om han skulle kunna hålla sig.
Molly var nyter på att höra hur det gick för alla i familjen, när hon inte vakade som en hök över buffébordet.
Så fort något var slut så var hon där för att fylla på och hon stod gärna bredvid bordet och uppmuntrade folk att ta för sig - och gärna ta lite extra.
Barnen kastade in maten på några minuter och sedan fick vi vuxna äta i lugn och ro.
Någon gick lite nu och då för att se att allt var som det skulle, men de verkade klara sig fint.
De var vana att ta hand om varandra, men när vi fick veta att Rose och Teddy hjälpts åt att byta blöja på Victoire fick vi lite skeptiskt kontrollera att allt var som det skulle.
Bill följde med mig upp till Scorpius' rum för att se hur det låg till och visst hade Victoire en ren blöja på sig, även om den satt lite snett.
Vi berömde barnen för det fina arbetet, men föreslog att de skulle be en vuxen att närvara om liknande problem dök upp.