Friends With Benefits ~ Luke Hemmings

Dagen det började

Vattnet forsade in. På bara några sekunder var hela hytten fylld vilket tvingade oss ut på den lilla biten av däck som fortfarande var ovanför vattenytan. Min hjärna har inte hunnit ta in vad som händer. Vi sjunker. Båten som vi så länge sparat pengar till. Den är förstörd. Pappas stolthet.

Jag håller June hårt i min famn och jag kan känna hennes svaga, snabba andetag mot mitt bröst. Hon är för chockad för att gråta eller ge ifrån sig något ljud alls. Det är jag också för den delen. Mamma och pappa använder hinkarna som la inne i hytten för att tömma båten. Även om jag tror att vi alla förstår nu att det är försent. Det känns som Titanic. Bara på en mindre skala.

Jag hörde hur båtmotorn fortfarande var igång vilket gjorde att båten gungade och rörde på sig lätt. Pågrund av det kom det bara mer vatten in i båten. Jag tror att pappa tänkte samma sak för han började gå mot hytten för att dra ut nyckeln.

Varför? Varför stoppade jag honom inte? Varför såg jag inte att detta skulle hända?

I den sekunden han öppnade luckan till hytten sköljde en våg med vatten honom överbord. Han var ur sikte. Jag släppte taget om June som börjat skrika och gråta efter pappa, och hoppade ner i det klara vattnet. Jag ska hitta min pappa. Min bästa vän. Min andra halva. Jag får inte förlora honom. Jag simmar runt båten och ropar hans namn. Men ingenstans ser jag honom. Jag kollar mot bottnen men ser inte hela vägen ner då det är väldigt djupt. Jag kollar då mot undersidan av båten och ser något jag aldrig kommer glömma. Jag ser pappa. Han har en planka från båten rakt genom magen. Helt livlös.

Min pappa är död.