Friends With Benefits ~ Luke Hemmings

Kapitel 3 - nyheterna

Idag är det en vecka kvar. En vecka tills jag kommer få se dem. På riktigt, och inte bara på någon fånig bild. Det känns helt overkligt. Tänk att någon man aldrig har träffat innan kan betyda så mycket. Så mycket att de faktiskt är anledningen till att jag fortfarande lever.

Jag väcks snabbt ut mina tankar av den välbekanta ringsignalen som skriker från min mobil. Motvilligt sätter jag mig upp i sängen och sträcker ut min arm mot nattduksbordet där min mobil ligger. När jag ser vilken det är som ringer blir jag genast exalterad och svarar snabbt.

''Godmorgon sunshine!'' utbrister jag men upptäcker att min morgonröst inte försvunnit än.

''Vi behöver verkligen prata om en sak'' snyftar Maya i andra änden av luren och det gör mig väldigt orolig.

''Maya, vad är det?!'' svarar jag samtidigt som jag känner hur en klump bildas i min hals.

''Träffa mig på Starbucks om en timme'' hör jag henne säga innan hon lägger på luren. Jag sitter kvar i sängen en lång stund innan jag kommer på att jag måste göra mig i ordning. Jag springer in i duschen och hoppar sedan ut igen för att välja kläder. Jag vet inte varför jag stressar då jag har nästan en timme på mig. Men jag antar att jag är väldigt orolig för vad Maya kommer säga.

Som vanligt är det svårt att välja kläder men det slutar med en vit blus från Hollister och ett par jeansshorts från American Eagle. Det parar jag med ett par vita låga converse. Håret valde jag att sätta upp i en hög hästsvans. Sedan springer jag ner i köket och tar tag i ett äpple för att sedan rusa ut genom dörren. Jag pluggar in mina hörlurar i mobilen och öppnar min 5sos spellista på Spotify. Den första låten som spelas är Never Be. Jag går och går tills jag äntligen skymtar Starbucks på gatuhörnet. Jag kollar på min klocka och ser att jag faktiskt är 5 minuter tidig.

Jag hade beställt en iskaffe och en chokladmuffin medan jag väntade på Maya. Hon är en kvart sen och jag börjar bli orolig och bestämmer mig för att skicka ett sms till henne. Precis när jag ska trycka på 'send' knappen hör jag hur dörren öppnas. Jag lyfter blicken och får se Maya. Hon är lika fin som alltid men någonting är annorlunda. Det tar en stund innan jag upptäcker det, men nu ser jag. Hon har gråtit. I flera floder ser det ut som.

Jag ställer mig hastigt upp och omfamnar Maya i en lång varm kram. Hon besvarar genast kramen och jag hör hur hon snyftar.

''Kom och sätt dig här borta och berätta vad som händer.'' beordrar jag Maya vänligt. Maya går genast och sätter sig på platsen mitt emot mig.

''Lova att... Att inte bli... Bli arg'' stammar hon.

''Jag lovar! Bara du berättar vad som försiggår!'' svarar jag. Jag börjar bli riktigt orolig och stressad. Det tar ett långt tag innan Maya säger något. Nu efteråt önskar jag att hon aldrig hade sagt någonting.

''Madlyn, jag ska flytta'' säger hon tillslut. Hennes röst är nu allvarlig och tydlig. ''Till Sidney''. Efter de orden bryter hon ut i tårar igen.

Jag förstår ingenting. Det kan inte vara sant. Min ända vän kommer försvinna. Jag hinner inte reagera innan Maya vänder sin söndergråtna blick mot mitt förskräckta ansikte.

''För alltid.''

Inte förrän hon sagt de orden förstår jag. Jag vill inte förstå, men tyvärr så för jag det. Då jag inte vet hur jag ska reagera så tar jag tag i mina saker och springer iväg. Jag springer så snabbt jag kan tills jag kommer till mitt hus. Jag sliter upp dörren och rusar upp på mitt rum.

''Madlyn vad händer?!'' hör jag mamma ropa från köket. Jag väljer att inte svara då jag inte hade orkat säga orden. Vad ska jag ta mig till nu? Utan min Maya. Världens bästa Maya.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Förlåt för kort kapitel! Ett längre kapitel kommer imorgon. Vad tror ni kommer hända?