Before I Leave

{Kapitel 8}

*Amys perspektiv*
Jag och Oscar vände oss hastigt om och tittade på tjejerna som kom springandes mot oss.
"Omg det är Oscar Enestad" skrek de och jag försökte gömma mig bakom Oscar. Han gav mig en ursäktande blick och jag släppte hans hand och tänkte gå därifrån, men Oscar var snabb med att greppa tag om min hand igen och dra tillbaka mig mot honom.
"Oscar får vi ta bild med dig?" Frågade tjejerna ivrigt och Oscar bet sig i läppen.
"Vet ni, jag måste verkligen gå. Jag måste göra en väldigt, väldigt viktig grej som inte kan vänta" sa Oscar osäkert och kramade om min hand ännu hårdare. Tjejernas leenden sjönk och fick sedan syn på mig som stod och gömde mig bakom Oscar så gott jag kunde.
"Vem är det?" Frågade en tjej spydigt.
"Det... ehm.. min vän som jag måste hjälpa nu... vi måste gå nu" sa Oscar snabbt och osäkert och trängde sig förbi tjejerna. Han skyndade sig till sin moppe med mig bakom sig. När vi kom fram till moppen slängde han på sig sin hjälm och gav mig den jag hade fått låna innan. Jag drog på mig den och hoppade upp bakom Oscar på moppen eftersom han redan hade satt sig. Oscar körde snabbt iväg och jag slängde ett par blickar bakåt för att se och tjejerna följde efter oss, vilket de som tur var inte gjorde. Oscar slirade upp på en uppfart till ett stort, vitt hus och jag antar att det var hans. Han klev av moppen och tog av sin hjälm. Sedan tog han tag i min midja och lyfte ner mig på marken. Jag gav honom hjälmen som han la i den lilla boxen på moppen innan han tog tag i min hand igen och gick mot dörren.

*Oscars perspektiv*
Eftersom vi skulle blivit förföljda av tjejerna om vi gick till fiket som jag hade planerat så bestämde jag mig för att ta hem Amy till mig istället. Ingen i familjen var hemma så där kunde vi prata utan att någon störde. Jag tog tag i Amys hand och gick in i huset. När vi kom in genom dörren suckade jag och vände mig mot Amy.
"Jag är ledsen för det där... Var beredd på drama nu" sa jag och Amy log försiktigt även fast jag visste att hon inte alls var glad.
"Det är okej" sa hon försiktigt och jag log lite smått.
"Kom, vi gör lite varm choklad och sätter oss i min säng så kan vi prata" sa jag mjukt och Amy nickade tveksamt. Vi gick in i köket och jag började fixa varm choklad. Det gick fort och bara några minuter efter så hade jag två koppar i handen. Jag gav en till Amy och tog tag i hennes hand igen. Vi gick upp till mitt rum och satte oss i min säng med en massa filtar.
"Vem har gjort det där?" Frågade jag och nickade mot Amys öga efter en stunds tystnad.
"Pappa" svarade Amy lågt och jag kände hur ilskan kokade inom mig.
"Din pappa?!" Utbrast jag argt och Amy tittade upp på mig med rädsla i sina ögon.
"Förlåt" sa jag skamset och tittade ner i täcket.
"Har han gjort något mer?" Frågade jag tyst och Amy svarade inte.
"Amy, berätta för mig" sa jag mjukt och sökte hennes ögonkontakt.
"Amy" viskade jag och flyttade mig närmare henne. Jag drog mitt finger längs hennes arm. Jag började uppifrån hennes axel, men när jag kom ner till hennes handled kved hon till. Jag tittade konstigt på Amy och såg hur tårar bildades i hennes ögon. Jag tog tag i hennes hand och lyfte upp hennes arm. Jag drog försiktigt upp hennes tröjärm och tittade förskräckt på hennes handled. Den var alldeles uppsvullen och var både blå och lila...