{Kapitel 20}

351 15 0
                                    

*Oscars perspektiv*
Amy och Ogge var borta länge och jag hade precis tänkt gå upp och kolla när jag hörde deras röster närma sig oss. Jag log och la ner mobilen, som jag hade hållit på med, i fickan. Amy och Ogge kom in i rummet skrattandes och jag måste säga att jag blev lite avundsjuk, men jag vet att Ogge aldrig skulle ta Amy ifrån mig så jag har inget att oroa mig för. Ogge satte sig ner i soffan där han satt förut och Amy kom gåendes mot mig med ett leende på läpparna. Hon satte sig ner i mitt knä och jag log som en fåne.
"Vad pratade ni om då?" Viskade jag precis vid Amys öra och hon fnittrade till innan hon vände sitt huvud mot mig och tittade mig in i ögonen.
"Det förblir en hemlis" viskade Amy hemlighetsfullt och jag skrattade.
"Nu gör vi något kul" sa Omar plötsligt och hoppade upp ur soffan.
"Vi kan bowla" sa Felix utan att vända blicken från hans mobil.
"Sure, vi drar nu" ropade Omar uttråkat från hallen eftersom redan hade hunnit dit. Vi andra skrattade åt honom och började sedan sakta ta oss mot hallen bara för att retas.
Efter mycket tjat av Omar om att vi var sega så var vi äntligen framme vid bowlinghallen och hade fått en bana att spela på.
"Nämen oj, turturduvorna hamnade in i samma lag, hur ska ni klara er?!" Sa Ogge med tillgjord röst och jag och Amy gav honom en mördande blick. Jag var på lag med Ogge medan Amy var på lag med Felix och Omar.
"Det är lugnt, jag vinner ändå" sa Amy och gick ifrån mig och ställde sig istället med Felix och Omar. Jag fnös och tittade spydigt på Amy på skoj.
"Du har ju barnrumporna i ditt lag" sa jag och Amy började skratta.

*Amys perspektiv*
Det var otroligt jämt mellan oss och nu var det avgörande slaget, som tydligen jag skulle slå. Om jag fick en minst 5 poäng nu skulle mitt lag vinna, men om jag inte fick det så skulle Oscars lag vinna och det får inte hända. Ställningen hade precis försvunnit och jag skulle precis kasta iväg klotet och hade ett perfekt sikte när jag kände en duns mot mig bakifrån så att jag tappade klotet ner på banan och nästan ramlade själv, men någon fångade mig och drog upp mig på fötter igen. Jag tittade surt på Oscar som hade både puttat mig och räddat mig. Omar och Felix stod och skrek åt Oscar att han sabbade hela spelet vilket han faktiskt gjorde, men han hade bara blicken fäst i mina ögon.
"Ohh tro inte att du kommer undan med den där blicken" sa jag och slet mig ur Oscars grepp. Han flinade åt mig medan jag sprang till Omar och Felix som var rasande på Oscar.
"Vi vann" sa Oscar nöjt när han kom tillbaka.
"Ni fuskade" sa Felix surt och både han och Omar satte armarna i kors.
"Eyy blanda inte in mig i det här" skrattade Ogge fram och gick en bit ifrån oss och satte sig på en soffa med sin mobil i högsta hugg. Efter mycket sura miner så brast vi alla ut i skratt då vi inte orkade tjafsa längre. Det var egentligen inget riktigt tjafs, det var mest på skoj. Ingen brydde sig ju egentligen om vem som vann. Förutom Oscar då. Vi var ute från bowlinghallen och jag vet inte riktigt vart vi var påväg, men det verkade Ogge veta eftersom att det var han som visade vägen.
"Asså OG vart ska vi?" Frågade Omar och skrattade.
"Vi ska träffa Foooers" sa Ogge stolt och mitt leende som jag haft sedan vi gick ut ur bowlinghallen försvann. Jag vet inte varför, men jag hade bara inte en bra känsla om detta inom mig...

Before I LeaveTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang