Om hon bara hade haft pengar. Då skulle hon inte ha tvekat en enda sekund. Då skulle hon ha fixat en biljett till det ståtliga kryssningsfartyget, som i maklig takt lämnade hamnen. Hon skulle ha hoppat ombord och aldrig mer se sig om. Det var först då som hon skulle vara fri. På riktigt.
Motvilligt slet hon blicken från fartyget och såg istället ned på sina händer. Hon visste att alltihop bara var en fånig önskedröm, för hon skulle aldrig bli fri. Åtminstone inte i det här livet.
KAMU SEDANG MEMBACA
Veckans fiktion
Fiksi UmumSedan den 3 januari 2020, publicerar jag varje fredag ett inlägg på mitt Instagramkonto under titeln och hashtagen "Veckans fiktion". Här kommer jag att samla dessa kortare texter så att även du får möjlighet att läsa dem. "Veckans fiktion" är inspi...
