Imorgon är det skola tänkte Jag, jag ville verkligen inte dit, jag skulle gärna stanna hemma men jag har lovat mig själv att aldrig ge upp. Jag öppnar min favorit bok och ska precis börja läsa när jag hör min mobil plinga till, jag sträcker mig efter den och ser att jag fått ett sms av Edvin.
"Hej sötis" stod det i sms:et. Han vet att jag stör mig på när folk skriver "gulliga" saker till varandra och han älskar att retas med mig.
"Heej" skrev jag tillbaka, Edvin han är min bästa vän, vi har varit bästa vänner så länge jag kan minnas.
"Skola imorgon då, hur känns det? Efter det som hände i helgen" det som hände i helgen är något jag aldrig kommer kunna glömma och antagligen inte Edvin heller.
"Inte bra haha... Men det kommer säkert kännas bättre snart" Det var i alla fall vad försökte jag intalade mig.
"Är du helt säker? Du kan stanna hemma vet du"
"Jag hämtar dig vid 08:00 imorgon" Skrev jag och lade bort mobilen, jag var klar med att diskutera det här. Jag hörde telefon plinga till igen och igen och igen, jag hörde den säkert 10 gånger men jag orkade bara inte svara, det enda jag ville göra nu var att sova...
-
Jag hörde att mobilen ringde men det slutade låta och några minuter senare ringde det igen, jag sträckte mig efter telefonen. När jag titta på mobilen såg jag att det var Edvin som ringde och inte min väckarklocka.
"Vad vill du?" Frågade jag irriterat.
" jag ville bara se att du lever" sa han och skrattade lätt.
" men åh! Varför skulle jag inte?" Sa jag fortfarande irriterad.
"Ne men klockan är 08:00 så.." Sa han försiktigt men han lät ändå lite road.
"Va?!" Skrek jag och tittade på klockan. Han skämtade inte den var faktiskt 08:00. Jag slängde telefonen i sängen och sprang till garderoben, jag drog på mig ett par slitande jeans och en svart oversize tröja med texten "normal People scare me" . Jag sprang in till badrummet och drog på lite mascara på fransarna. Jag drog snabbt till mig min väska och nycklarna till motorcykeln. När jag kom ut till motorcykeln ser jag Edvin lutandes mot den.
"Vad gör du här?" Frågade jag honom förvånat.
" Ja du kom ju aldrig och hämtade mig så jag beslöt mig för att komma hit" sa han med ett brett flin.
" Så du gick 3 kvarter bara ändå?" Sa jag och skrattade.
"Japp!" Sa han stolt.
" du är så konstig" sa jag och slog till honom lätt på axeln.
Vi satte oss på motorcykeln och åkte iväg till skolan.När vi kom fram till skolan var det tomt, snacka om att vi var sena. Edvin skulle in i första klassrummet, precis innanför dörren.
" Vi ses i matsalen sen" sa han och sprang in i klassrummet.
Jag fortsatte att springa, mitt klassrum var längst bort och högst upp. Precis när jag svängde runt hörnet några meter ifrån klassrummet sprang jag in något stort. Jag ramlade bakåt och allt som låg i min väska ramlade ut, jag tittade upp för att se vad jag sprungit in i och såg en kille. Han var lång, han hade brunt ruffsigt hår och mörka gröna ögon, han hade på sig svarta byxor, en vit t-shirt och en skinnjacka.
"Ska du bara sitta där eller ska jag hjälpa dig upp" sa han och flinade ett sexigt leende.
"Eh.. Förlåt jag blev bara.."
"Chockad? Attraherad? Frestad?" Sa han med sitt fortfarande sexiga leende. Han sträckte ut handen för att hjälpa mig, så Jag plockade upp mina saker från golvet så snabbt jag kunde, la tillbaka dom i väskan och tog tag i hans hand. Den var varm, jag fick en skön känsla att hålla i hans hand.
"Sorry att jag sprang in i dig, men jag har verkligen bråttom" sa jag och sprang vidare.
När jag sprang iväg hörde jag hur han skrattade ett pinsamt högt men gulligt skratt.
Jag öppnade dörren till klassrummet och alla blickar vändes mot mig.
"Förlåt att jag kom försent" sa jag generat och gick raskt till min plats längst bak.
Några minuter senare hördes det en låg knackning på dörren och alla blickar vändes till den när den sakta öppnades. Och in kom killen som jag tidigare sprungit in i, det var för bra för att vara sant tänkte jag och la huvudet på bänken och suckade. Det lät betydligt mer än jag hade hoppats på och jag tittade försiktigt upp och upptäckte att allas blickar nu var riktade rakt på mig. Jag log generat och den nya killen skrattade till lite och såg road ut.Alla tittade tillbaka på killen och väntade på att han skulle göra något. Jag kollade mig omkring och såg att alla tjejer var som hypnotiserade av honom, till och med våran fröken stod där och bara glodde. Jag fnös och räckte upp handen, jag var tvungen att harkla mig för att våran fröken skulle märka mig.
"Ja Cassandra, vad vill du?" Hon lät nästan lite arg för att jag störde hennes drömmande, men hon borde väl förstå att hon aldrig kommer få honom i alla fall.
"Ska vi ha en lektion eller ska ni fortsätta att glo på honom som om han är en jävla Gud? Visst han ser bra ut men han är inte så snygg" Sa jag och gjorde en gest mot honom. När jag sa det blev alla tjejers ögon mörka och dom såg på mig som om jag var något katten släpat in. Men killen däremot såg lite intresserad ut.
"Markus, du kan sätta dig vart du vill" sa fröken och gjorde en gest över klassen.
Markus, som han tydligen hette, gick in vid den raden som jag satt vid och satte sig vid bänken bakom mig.
Fan! Fan! Fan!
Jag kände hur Markus lutade sig mot mig och hur jag slutade andas. Han satte sitt huvud vid mitt öra och viskar
"Så illa ser jag väl inte ut?" Man hörde på hans röst att han var nöjd med sig själv. När han lutade sig tillbaka kunde jag andas ut igen.
ESTÁS LEYENDO
Big girls don't cry-Bok 1
Novela JuvenilCassandra är en ganska annorlunda tjej, men hon själv tycker inte att hon är särkilt speciell. Hon är inte direkt en sån tjej som killarna lägger märke till. Hon är inte direkt blyg men hon håller sig helst för sig själv och sina böcker eller hänger...