Desire || Foscar

14.

Jag försöker desperat att hålla ögonen öppna och ta in det läraren säger men bristen på sömn från natten gör det svårt att koncentrera sig.

Rena rama helvetet hade brutit loss när jag kom hem tre på morgonen till ett upplyst hus och två oroliga föräldrar inväntandes min hemkomst. Efter många om och men hade jag klarat mig lindrigt undan efter ursäkten att jag hade råkat somna hos Hampus när vi pluggade och glömt av att höra av mig .

Som tur är tycker mina föräldrar mycket bra om Hampus och de hade mottagit min ursäkt efter långa diskussioner.

Jag får plötsligt en armbåge i sidan och öppnar ögonen som på något vis lyckats falla igen trots mina försök att hålla dem öppna.

Hampus bruna ögon vilar på mig och förmedlar en bekymrad känsla. Jag orkar inte möta hans blick utan lägger all min uppmärksamhet på lärarens föreläsning.

Mitt i lektionen kommer plötsligt Ogge instormandes. Han muttrar en ursäkt till läraren innan han fortsätter med långa steg åt vårt håll. Kepsen skuggar ansiktet och det är inte förrän han sätter sig ner som jag upptäcker hans blåslagna ansikte.

Jag spärrar upp ögonen och han ger mig en kort blick som säger "vi tar det sen".

Resten av lektionen går åt till att jag följer klockans sekundvisare med blicken ända tills lektionen äntligen är slut.

"Vad sjutton har du gjort?"

Gastar jag ur mig så fort vi lämnar klassrummet. Ogge går med långa kliv bort genom korridoren och Hampus småjoggar efter oss med sina aningen kortare ben för att hänga med.

När Ogge har nått sin destination, vilket är en sunkig bänk i slutet av korridoren, så glider han ner på den och rättar till kepsen på huvudet innan han möter min blick.

"Jag hamnade i slagsmål"

Säger han kort och en liten känsla av obehag börjar sprida sig i min kropp men jag försöker intala mig att jag troligtvis bara är paranoid.

"Med vem?"

Frågar jag osäkert. Jag är rädd för svaret och mycket riktigt växer obehaget inom mig när han med en tydlig irritation i rösten svarar.

"Den där idioten från festen du vet"

Säger han och jag biter mig hårt i läppen. Jag försöker intala mig själv att han kan mena vem som helst men nästan som att han läser mina tankar fortsätter han i samma tonläge.

"Han som slog dig"

Säger han och allt hopp inom mig faller. Han menar Felix. Men hur är det möjligt? Jag var med honom hela kvällen och större delen av natten. Varför gick han ut igen?

"Vänta va? När blev du slagen? Av vem?"

Hör jag Hampus oroliga stämma bredvid mig. För upptagen i mina egna tankar låter jag tystnaden bli hans enda svar innan jag förvirrat spänner blicken i Ogge.

"Vad gjorde du ute mitt i natten?"

Frågar jag förvirrat innan jag inser mitt misstag. Ogge höjer lätt på ögonbrynen och lutar sig tillbaka där han sitter.

"Jag sa aldrig att det var mitt i natten"

Säger han och jag känner paniken spridas inombords. Jag känner hur både Hampus och Ogge spänner blicken i mig och jag försöker desperat att få min trögtänkta hjärna att komma på en lösning.

"Nej...jag bara...jag vet inte jag antog väl att det var sent eftersom du stannade såpass länge på dansen"

Stammar jag fram och drar nervöst handen genom det redan rufsiga håret.

Ogge tittar mig länge i ögonen med en svårläst blick. Efter en stund nickar han svagt innan han vänder bort blicken.

Något får mig att misstänka att han har något att dölja och jag misstänker att han tror detsamma om mig

------
Grattis världens finaste Oscar Molander på 18års dagen ❤️❤️❤️

Vad har egentligen Ogge att dölja?

Xx, Nad